fredag 31 december 2010
Nyårshälsning från al-Qrama
Och så tittar lilla solen fram. Ett gott tecken inför nya året. Då jag utlovar en hel rad av terrorattacker. I form av monumentala kramar. Watch up! ;-)
Satte jag skräck i Er nu? Lovar att det är bättre än de andra terroristerna som spränger och sprängs! Ibland är en kram bättre än ett blow job!
Första attacken riktas mot New York! Som sig bör!
Gott nytt år!
WEE HEAVY!!!!! Gott Nytt År!!!!!
Nyårsafton var det någon som sa. Själv är jag trött och vill gå i ide. Men det är ingen idé.
Försöker piggna till med starkt svart kaffe i muggen och Stockholms Negrer på vinylspelaren. Börjar redan hjälpa lite. Trots att de sjunger Ät skit!
Ett år har 365 dygn. Ett dygn har 86.400 sekunder. Såldes har ett år 315.360.000 sekunder. Många sekunder blir det. Ändå går varje år så snabbt. Kan man njuta av varje sekund av året så är det faktiskt en jävligt häftig grej. Räcker att man surar typ 5 minuter. Alltså 360 sekunder. Och 360 sura sekunder är en lång tid.
Vi har redan klart för oss hur kvällen ska bli. Vi ska iväg till systemet och köpa ut vårat viiiin! sjunger Stockholms Negrer nu. Vi ska supa tills vi sprängs! Lite drastiskt kanske. Men till systemet ska jag. Fast de har säkert stängt. Äh, jag har ju min julklapps-Amadeus från Steve. Och Linn har en magnumbutelj skumpa!
Blir mycket åt oss dessutom. Snackade med henne nyss. Det var menat att ha en liten nätt tillställning (less is cozy) i Gunnesbo, men nu har det blitt mer manfall. Så vi får väl gå som Grevinnan & Betjänten och skåla för avfällingarna. Kan bli riktigt kul det här! Som Stockholms Negrer sjunger just nu: No brain no pain - makes you feel sane! Om vi korkar upp bubbeldrickan på Stortorget i Malmö eller på fältet i Gunnesbo lämnar vi åt ödet! Kul ska det bli! Räkmacka som förrätt och ugnsstekt lax som efterrätt! Festligt värre!
Plötsligt är man betydligt piggare! Och det beror nog inte bara på koffein och punk!
2010 var ett underbart år ändå! Och det är inte som jag smörar! Många hjältar föll (lär nog hinna med ännu en skvätt tårar för Ronnie James Dio innan året är slut om några timmar)! Våren var skit! Men sommaren var härlig! För att inte tala om vintrarna (hanns ju med två verkligt vackra vargavintrar)! Mången fantastisk konsert, festival och hårdrockkryssning! T.o.m. lite jobb ibland! Två roliga jobb t.o.m.! Men måtta får det vara, muahaha!
SKÅL!!! för Antiarbetslinjen! Och för ett Gott Nytt År i ett mörkblått och bajsbrunt Sverige som nu är vackert vitt!
Och glöm inte det där med sekunderna, va!!! ;-P
\m/ WEE HEAVY!!!! \m/
torsdag 30 december 2010
Sex(tusenåttahundratjugonio)
onsdag 29 december 2010
Mulliga moderatmatronor
Då var dom kompis med fascisterna. Då var dom bundis med nazisterna.
Då var dom bästis med rasisterna. Då var dom ett med falangisterna.
Det var då, det var länge se'n.
Men nu står samma Svarta Gäng och har häng på ministertaburetterna igen!
Nu har dom putsat upp fasaderna. Nu ser dom ut som demokraterna.
Nu går dom själva ut på gatorna. Nu vill dom kallas "Moderaterna".
Det är bluff! Det är samma gäng! Om igen samma Svarta Gäng!
Jajjamän, det är samma gamla mörkermän!
Visst är dom söta? Dom Nya Moderaterna? Som lyckats skapa ett två tredjedelssamhälle i Svärje och ställa svennar mot blattar och arbetande mot parasiter?
Moderaterna i Kristianstad vill inte ha med romer i sitt parti. Och sållar sig till en europeisk Katitzi-hatande "tradition".
Själv hatar jag Moderaterna. Reaktionära kräk. Betyg på uppförande och tandborstning. I Kristianstad är de värre än annars. Majorer och kapitalister och smilfinkar till fisförnäma mulliga matronor. Fy fan. Flinar sist som flinar först.
Se'n kan du glömma allt du trodde på! Se'n kan du stå bredvid och titta på!
Se'n kan du skåda deras öppna hån! Se'n kan du stå där som ett jävla fån!
Du är noll, dom är överklass! Dom är troll, dom snor åt sej allt!
Du är såld om det gamla Svarta Gänget får en chans!
Ingen i ledningen tog trakasserierna på allvar
Nyckelpiga
När man lyfter på en stor sten ser man hur det kryllar av liv. Gråsuggor. Maskar. Tusenfotingar. Och en massa annat äckligt. Jag försöker att undvika att lyfta på stora stenar.
Ni människor är likadana. Utåt och uppåt fjäskar ni och smörar. Som bladlöss. Bakom ryggen snackar ni skit och försöker göra er märkvärdiga. Fast ni i själva verket är så ynkliga att man skäms. Det vet ni också. Det är därför ni försöker hävda er.
Jag försöker att undvika att lyfta på stora stenar.
Jag är en nyckelpiga som äter bladlöss.
Gökuret kuckar för Dig - en gammelmans juleblogg
Leende
Hej Du! - en hälsning från Mellanmjölkens Land
Hej Du! Pssst! Vet Du om en sak?
Inatt när Du sov kom den svarta fén och svingade sitt svarta spö över vår vackra Sörgårdsidyll. Det präktiga Svea Rike med sin sociala välfärd och fredsmäklarengagemang som hela världen alltid sett upp till blev som alla andra.
Nu är Svedala helt plötsligt ett två tredjedelssamhälle där de rika blir rikare och lever lyx med kaviar, champagne och limousine. Inte för att det är gott utan för att de kan. Där arbetslösheten ligger kring 20% och inte är tillfällig. Där gamla och cancersjuka tvingas till arbete. Där arbetsgivare får betalt för att utnyttja arbetslös slavarbetskraft.
Där det helt plötsligt är normalt med förut skambelagda socialbidrag. Där det helt plötsligt finns tiggare. Där ungdomar, svartskallar och tattare helt plötsligt går med reklamskylt utanför krämarnas butiker i bitterkylan.
Hur kunde det bli så här? Hur kunde den svarta fén slinka in genom fönstret när vi sov?
Det skedde smygvägen. Som en nattfjäril. Det mal och det mal och det mal. Och malen kom ut ur garderoben.
Mer pengar i plånboken vill vi alla ha. Tidigare fick man det genom lönehöjningar i förhandlingarna. Den tanken är död. Trots företagens rekordvinster. Man ska vara glad om man överhuvudtaget har ett jobb. Individuella avtal, lärlingslöner, permiteringslöner med 20% mindre i plånkan, bemanningsföretag vars bemanning inte vet var de hör hemma...
Idag får man mer i börsen genom skattesänkningar. Det är så det går till. Ett tankeskifte har skett. Ju mer man tjänar, desto mindre ska man skatta. Och finansiera parasiter.
Pssst Du! Förresten! Vet Du att Sverige befinner sig i krig? Med allt som krig för med sig i form av förstörelse och människoslakt? Det slår tillbaka. Och kallas terrorism.
I Terrorismens Tidevarv måste vi kringgå medborgarnas personliga integritet och rättssäkerheten. Läsa brev (som idag heter mail och SMS) och avlyssna telefonsamtal.
Neutraliteten finns inte längre. Vi har alltid stått USA och NATO nära. Sosse som borgare. Gärna hjälper vi CIA att kidnappa svenska medborgare. Gärna hjälper vi FBI att kartlägga svenska medborgare. De är så snälla. Det har vi sett på TV.
Makten i Svea Rike ska inte längre granskas och ifrågasättas. Den ska fallas på knä framför. Beundras. Titta på Prinsessbröllopet. Kolla på Det Lydiga Folkets beundran inför farao Re-In-Feldt och Sveriges andra dam Filippa. Fredrik & Filippa är mer folkliga än Fredrik & Filip. Excellensen Bildt är vår store internationelle medlare och idol. Rentav knähund i Vita Huset. Numera med en svart husse. Men Carolus Bildt är lika stor. Som mellanmjölk.
Värdekonservatismen och rasismen har gjort sitt intrång i salongerna. Och riksdagen.
Jaha. Vänsterpropaganda igen. Javisst!
Även om jag låter som Bengt Westerberg när han kramade nallar med kåt blick för inte alls så längesen.........
Inatt när Du sov kom den svarta fén och svingade sitt svarta spö över vår vackra Sörgårdsidyll. Det präktiga Svea Rike med sin sociala välfärd och fredsmäklarengagemang som hela världen alltid sett upp till blev som alla andra.
Nu är Svedala helt plötsligt ett två tredjedelssamhälle där de rika blir rikare och lever lyx med kaviar, champagne och limousine. Inte för att det är gott utan för att de kan. Där arbetslösheten ligger kring 20% och inte är tillfällig. Där gamla och cancersjuka tvingas till arbete. Där arbetsgivare får betalt för att utnyttja arbetslös slavarbetskraft.
Där det helt plötsligt är normalt med förut skambelagda socialbidrag. Där det helt plötsligt finns tiggare. Där ungdomar, svartskallar och tattare helt plötsligt går med reklamskylt utanför krämarnas butiker i bitterkylan.
Hur kunde det bli så här? Hur kunde den svarta fén slinka in genom fönstret när vi sov?
Det skedde smygvägen. Som en nattfjäril. Det mal och det mal och det mal. Och malen kom ut ur garderoben.
Mer pengar i plånboken vill vi alla ha. Tidigare fick man det genom lönehöjningar i förhandlingarna. Den tanken är död. Trots företagens rekordvinster. Man ska vara glad om man överhuvudtaget har ett jobb. Individuella avtal, lärlingslöner, permiteringslöner med 20% mindre i plånkan, bemanningsföretag vars bemanning inte vet var de hör hemma...
Idag får man mer i börsen genom skattesänkningar. Det är så det går till. Ett tankeskifte har skett. Ju mer man tjänar, desto mindre ska man skatta. Och finansiera parasiter.
Pssst Du! Förresten! Vet Du att Sverige befinner sig i krig? Med allt som krig för med sig i form av förstörelse och människoslakt? Det slår tillbaka. Och kallas terrorism.
I Terrorismens Tidevarv måste vi kringgå medborgarnas personliga integritet och rättssäkerheten. Läsa brev (som idag heter mail och SMS) och avlyssna telefonsamtal.
Neutraliteten finns inte längre. Vi har alltid stått USA och NATO nära. Sosse som borgare. Gärna hjälper vi CIA att kidnappa svenska medborgare. Gärna hjälper vi FBI att kartlägga svenska medborgare. De är så snälla. Det har vi sett på TV.
Makten i Svea Rike ska inte längre granskas och ifrågasättas. Den ska fallas på knä framför. Beundras. Titta på Prinsessbröllopet. Kolla på Det Lydiga Folkets beundran inför farao Re-In-Feldt och Sveriges andra dam Filippa. Fredrik & Filippa är mer folkliga än Fredrik & Filip. Excellensen Bildt är vår store internationelle medlare och idol. Rentav knähund i Vita Huset. Numera med en svart husse. Men Carolus Bildt är lika stor. Som mellanmjölk.
Värdekonservatismen och rasismen har gjort sitt intrång i salongerna. Och riksdagen.
Jaha. Vänsterpropaganda igen. Javisst!
Även om jag låter som Bengt Westerberg när han kramade nallar med kåt blick för inte alls så längesen.........
Dylan - en träningsblogg!!
After gym med Steve i Helvete. Myspys med tända ljus, kaffe, pepparkakor och fantastiska No direction home om och med Dylan. Inte hela dock. Men de tre första timmarna från den viktigaste perioden: den akustiska.
00-tals-Bob berättar själv sina musikaliskt kinematografiska memoarer. Fantastiska upptagningar från 60-talet uppfyller en med magi och tidsanda. Och vilket panteon av kulturpersonligheter: Joan Baez, Allen Ginsberg, Woody Guthrie, Johnny Cash....
Mytbildningen slås i kras. 20-åringen som ljugit om sitt vagabondliv. Som visade sig vara en ren wannabe och copycat. En snäll och beskedlig "vanlig" grabb. Som lyckades ta stafettpinnen från gamla vildmarksproletärer till folksångare i Mellanvästern. Och blev en symbol för en generation. Den som ville förändra och förbättra världen. Fast han egentligen ville vara "opolitisk". Men som ännu är den stora källan till inspiration för oss som aldrig skulle överlevt McCarthy. Och våra barn. Och barnbarn. Och barnbarnsbarn.
Idag är han seg som ek. Men hans ande lever vidare genom historiens stafettpinne. Som den unge killen på bilden. Känner ni inte igen honom? Säg det om 40 år!
tisdag 28 december 2010
Klappa ihop - en träningsblogg!
Efter träningen utbytte Steve och jag julklappar i sann sportmannaanda!
I Steves vindsvåning Helvete fick jag en fin flaska vin! Så fin att jag spar den till högtidligare tillfällen! Typ när bag-in-boxen vittjut jag köpte för 129:- på bolaget efter gymmet tar slut! Rock me, Amadeus!
Cornelis-atleten Steve fick Kyrkoherden på VHS! Ni ser själva hur han med sin muskulösa överarm och näve visar hur det står till med Jarl Borssén! Stefan Jarl!
Sissel-älskaren får även köpa Sissels klassiska Glade jul på LP av min mamma! Ett omslag jag själv inte vågar titta på (lammkött-Sissel i naturlig storlek med strålande ögon) då hon är lika vacker som hennes röst!
Och kan man bli mer goth/black metal än levande ljusen möter istapparna i Steves altarfönster i Helvete?!
Saffransglass - en träningsblogg
Jag och Steve stack till gymmet idag. Flera veckor sen sist. Skamligt. Nu skulle det slappa köttet bli fast efter julens köttbullar!
Att vi var otränade blev vi varse så gott som direkt när löpbandet började rulla. Håll och kroppssmärtor när det inte ens gått en minut. Jag brukar köra 20 minuter. Aldrig i helvete nu!, tänkte jag. Sa det t.o.m. Men det gingo. Eller löpo. Vi körde 20 minuter. Svetten lackade värre än julen. Dessutom gick mitt löpband för fort då jag förbrände 30 kalorier för mycket. Detta måste stävjas!
Efter lite styrketräning och en snabbdusch bar det sedvanligt av till Conditori Fantasi. Som traditionen bör tryckte vi i oss varsin kycklingsallad. Träningskäk. Grönfoder kändes fräscht efter julens köttfrossa. Å andra sidan innehåller en slik sallad på det stället åtskilliga kycklingfiléer. Vitlöksdressing till. Trosse fanken att vi har det som stamhak! Tackar, träningskamrat Kress!
Men det allra bästa på det stället är glassbuffén. Jag passade på att avnjuta julens smaker:
* Glögg - som verkligen smakade glögg!
* Saffran - hoppas färgen framgår av kortet! Tänk på att saffran är dyrare än guld! Och godare!
* Pepparkaka - med mjuka pepparkaksbitar!
* Kinder - med rejäla chokladbitar!
Steve tog en stor och juligt vacker pepparkaksnasse!
De förlorade kalorierna (läs: livsnödvändig energi) räddades i sista sekunden!
måndag 27 december 2010
VIDEO!!!!
Efter alla år: jag har skaffat VIDEO!!!!!!
Det har jag förvisso haft tidigare. Två stycken. Som bägge börjat käka upp videobanden. Första la jag ner i källarförrådet och lockade till ett inbrott. Hoppas att videon mumsade i sig tjyvjävelns älsklingsporrfilmer!
Jag har hundratals videokassetter. Ingen porr (bortsett från "kulturell" dito), däremot massor av konserter, dokumentärer, TV-serier och långfilmer med mina franska och svenska älsklingsskådespelarinnor!
Jag fick låna hem morsans gamla videobandspelare då hon har två. Och dessutom är modern nog att kolla på DVD. Spänningen var hög när jag satte i den. Som första testfilm blev det slumpmässigt Galenskaparnas underbara Stinsen brinner! En härlig musikalfilm med ett galet gäng som alltid gör mig galet glad! Nu blev jag gladare än nånsin! Apparaten funkar! Och jag har mycket att ta igen!
Nu jävlarrrrr!!!!!
Det har jag förvisso haft tidigare. Två stycken. Som bägge börjat käka upp videobanden. Första la jag ner i källarförrådet och lockade till ett inbrott. Hoppas att videon mumsade i sig tjyvjävelns älsklingsporrfilmer!
Jag har hundratals videokassetter. Ingen porr (bortsett från "kulturell" dito), däremot massor av konserter, dokumentärer, TV-serier och långfilmer med mina franska och svenska älsklingsskådespelarinnor!
Jag fick låna hem morsans gamla videobandspelare då hon har två. Och dessutom är modern nog att kolla på DVD. Spänningen var hög när jag satte i den. Som första testfilm blev det slumpmässigt Galenskaparnas underbara Stinsen brinner! En härlig musikalfilm med ett galet gäng som alltid gör mig galet glad! Nu blev jag gladare än nånsin! Apparaten funkar! Och jag har mycket att ta igen!
Nu jävlarrrrr!!!!!
Vilda Vilshult - en julavslutning
Julen avslutades hos storasyster Mia med familj i Vilshult (vildmarken kring Olofström). Jag blev upphämtad från min ömma moder när jag just hunnit med ett par smaskiga mackor och en kanna kaffe. Nu vankades det ännu mer kaffe. Och hemmagjort julgodis. Sött i dubbel bemärkelse.
Efter att ha blitt "förföljare" på Mias schyssta fotoblogg (länk nedan!) vart det dax att bulla upp köksbordet igen. Nu med ett rejält julbord. Sannolikt julens sista (fast man får ju se då det trots allt är långt till fastan). Det godaste var faktiskt det minst juliga: janssons med kassler istället för ansjovis. Jag blev tvungen att ta en extra omgång med bara sånt. Ett par klyftor vitlök i så skulle det vara den ultimata festmaten året runt.
Systerdotter Beckis är inte längre bara fjorton år. Nu är hon Blekinges Nina Hagen som sjunger opera och joddlar så att... så att... så att det är tur att de bor i hus i skogen!
Som Jean Banan säger: Gott nytt jul!
Strålglans över Dio-altaret
Jag kommer hem ifrån en julhelg i Olofström och bävar inför posthögen. Jag har räkningar och skatteskulder så det räcker och blir över. Och en olycka kommer ju sällan ensam....
Men det enda "byråkratbrev" jag får är en utbetalning: 460 spänn för reseersättning till min praktikplats!
Och en himla många fina julkort! Dessa pryder mitt Dio-altare i hallen! Som denna jul är heligare än någonsin! Det står en strålglans kring Ronnie James autograf med guldpenna på Sacred Heart-bildskivan!
♥ Tack mina fina vänner för de fina julkorten! Blev jätteglad och rörd! y_@ ♥
(Klicka för större bild)
Maximerad Burgare - en smakfull kärleksblogg ♥
Piss off MAX-reklamen! Fuck off Burger King-reklamen! Screw you McTasteless!
Snart ska jag göra en egen nattaburgare! Mammas rejäla pannbiffar med 100% nötfärs! Sambal oelek och krämig vitlöksost på! Varenda liten smaklök kommer att uppnå multipla orgasmer!
En folkis på detta!
♥ Det är kärlek! Det är kärlek! ♥
Snart ska jag göra en egen nattaburgare! Mammas rejäla pannbiffar med 100% nötfärs! Sambal oelek och krämig vitlöksost på! Varenda liten smaklök kommer att uppnå multipla orgasmer!
En folkis på detta!
♥ Det är kärlek! Det är kärlek! ♥
söndag 26 december 2010
Livsprojekt
Jag blir inte illamående av julmaten. Tvärtom. Däremot av ordet "livsprojekt". Som är det värsta ord jag vet. Och ett ännu värre fenomen.
Det är inget fel på projekt i sig. Såna är både angelägna och nödvändiga. Stimulerande, peppande och fruktbara. Ett projekt är tidsbegränsat och tydligt målinriktat. Medlen är fastslagna. I regel misslyckas de. Men de kan skapa nya kunskaper. Som ju misstag gör.
Att ha hela sitt liv som "projekt" är en skrämmande tanke. Onaturlig. En korsning av kapitalistisk "nyttomaximering" och en stalinistisk "livstidsplan". Projektmöte: Hur långt har jag kommit i mitt projekt? Har jag uppnåt mina tidsbundna delmål? Vad har varit bra och vad har varit dåligt för att uppnå mina deletapper? Bolagsstämma: Behövs en extrainkallad kongress?
Det är tragiskt i sig att "projektmakaren" inte kan finna ro utan bara oro. Ingen frid utan enbart otillfredställelse, frustration och stress. Värre är att det drabbar andra: Partners som är nödvändiga komponenter i "livsprojektet". Barn som är lika nödvändiga Lego-klossar. Dessutom drabbas folk runt omkring "projektmakaren" av dennes/dennas frustrationer. Sprider en negativism som förpestar atmosfären. Bad, bad Karma.
Så rinner livet, alltså själva projektet, ifrån projektmakaren. Det misslyckades. Och var dömt att göra det från början. Haha.
Barn har inga "livsprojekt". De är inte så larviga och naiva. De möter världen med öppet sinne och fantastisk fantasi. Djur har inga "livsprojekt". De parar sig och fixar familj ändå. För att de följer sin natur.
Klart man kan ha små "delprojekt" med mål i sikte. Vad har Ni för mål med era liv just nu? Mitt är att njuta av och äta mig tjock av god mat under julhelgen så man står sig i vinterkylan. Sen får jag se!
Om en timme är det nytt bandsläpp till Sweden Rock. Årets sista. Snälla, snälla, snälla! Släpp Motörhead! Fantasilöst? Måhända! Men jag behöver lite trygghet i tillvaron just nu! Och redig rock när sommaren en gång infaller!
Det är inget fel på projekt i sig. Såna är både angelägna och nödvändiga. Stimulerande, peppande och fruktbara. Ett projekt är tidsbegränsat och tydligt målinriktat. Medlen är fastslagna. I regel misslyckas de. Men de kan skapa nya kunskaper. Som ju misstag gör.
Att ha hela sitt liv som "projekt" är en skrämmande tanke. Onaturlig. En korsning av kapitalistisk "nyttomaximering" och en stalinistisk "livstidsplan". Projektmöte: Hur långt har jag kommit i mitt projekt? Har jag uppnåt mina tidsbundna delmål? Vad har varit bra och vad har varit dåligt för att uppnå mina deletapper? Bolagsstämma: Behövs en extrainkallad kongress?
Det är tragiskt i sig att "projektmakaren" inte kan finna ro utan bara oro. Ingen frid utan enbart otillfredställelse, frustration och stress. Värre är att det drabbar andra: Partners som är nödvändiga komponenter i "livsprojektet". Barn som är lika nödvändiga Lego-klossar. Dessutom drabbas folk runt omkring "projektmakaren" av dennes/dennas frustrationer. Sprider en negativism som förpestar atmosfären. Bad, bad Karma.
Så rinner livet, alltså själva projektet, ifrån projektmakaren. Det misslyckades. Och var dömt att göra det från början. Haha.
Barn har inga "livsprojekt". De är inte så larviga och naiva. De möter världen med öppet sinne och fantastisk fantasi. Djur har inga "livsprojekt". De parar sig och fixar familj ändå. För att de följer sin natur.
Klart man kan ha små "delprojekt" med mål i sikte. Vad har Ni för mål med era liv just nu? Mitt är att njuta av och äta mig tjock av god mat under julhelgen så man står sig i vinterkylan. Sen får jag se!
Om en timme är det nytt bandsläpp till Sweden Rock. Årets sista. Snälla, snälla, snälla! Släpp Motörhead! Fantasilöst? Måhända! Men jag behöver lite trygghet i tillvaron just nu! Och redig rock när sommaren en gång infaller!
Mellanår - tankar i mellandagarna
Nu är det mindre än en vecka kvar av året. Efter första kvartalet konstaterade jag att det var bästa vintern i mitt liv. Och bestämde mig för att göra det hela till det bästa året i mitt liv.
Det började som sagt bra. Vikariat på 75%. Närmast obeskrivliga konserter med Rammstein, Ulver och Sofia Karlsson. Cult of Luna på öppet hav. Vädermässigt den mest fantastiska vinter jag varit med om. Jag ville inte att snön skulle försvinna förrän våren kom. Och det gjorde den inte heller.
Så kom våren. Som jag knappt ens vill kalla den. Iskallt och pissregn. Och Ronnie James gick ifrån oss.
Sommaren var roligare. Festivaler och campingar. Och soligare.
Hösten började ganska lovande. Vackert väder och en hel del vikariat. Tiamat på öppet hav. Sen kom vidriga november som var ännu gråare och kallare och deprimerande än "våren".
Så kom plötsligt vintern tillbaka. Den här riktiga sagolika vargavintern. Och det ljusnade lite igen. Fas 3-praktik på Statarmuseet som nog är den häftigaste arbetsplats jag varit på.
Det blev nog inte bästa året i mitt liv. På brudfronten har det verkligen varit extremvinter. På jobbfronten har jag hållt mig ovan skaren (rent av skaffat lite fruktbara kontakter). Men även utan ett kärleksliv och ett arbetsliv kan man hålla sig levande. Rent av ha kul. Det är åtminstone den bästa vintern i mitt liv. Eller vintrarna.
Detta har väl varit ett "mellanår". Och hur kul är det att få allt på en gång? Va?!
Nu kom lillasyrran och kramade storebror och skottade infarten till mamma och pappa. Med såna lillasyrror ska man inte gnälla. Och det är en vit jul utanför fönstren här i Olofström. Och att börja dagen med ännu ett julbord är inte fy skam.
lördag 25 december 2010
Julemys ♥
Gosa kisse, pilla anka och se och lyssna på Sissel! Det är mys det! Skulle gärna gosa och pilla Sissel oxå, men man kan inte få allt!
Go´ fortsättning, gott folk! ♥
Go´ fortsättning, gott folk! ♥
Cali Anka önskar god jul
Utanför köksfönstret kalasade ett helt gäng ankor på julmat. De lämnade en ring av skidspår efter och runt sig och fick trädgården att se ut som Champs Elysée. Cali Ankas fotografiska expedition var självfallet framme med mobilen och plåtade.
Ankan som blev till juldagsmiddag kom dock inte från egna trädgårdsfarmen. Inte heller från tavlan här uppe på övervåningen. Men smaskig var den. Hon hette Anna men var riktigt läcker ändå. Och avnjöts med potatis, skysås, äpple, rödkål. Samt sköljdes ner med en folköl och en Skåne.
Ingen kan anklaga min ömma moder för att inte kunna laga anka!
Mr Bög - en HÅRD blogg! \m/
Mr Big presenteras på juldagen till Sweden Rock. Eller som jag föredrar att kalla dem: Mr Bög!
Vi som gillar hårdrock vill fan inte ha mjuka klappar! Vi vill ha hårda! Som stål!
Tur att vi har Judas med läder och nitar! Nu kräver vi riktiga muskelmän och metallare: Manowar!
Såna här bokningar kan man köra upp i röven! \m/
Vintertankar på ålderns höst (en tandlös juleblogg)
Tar mig ur sängen. Betraktar ett gammalt gulnat porträtt från min barndom. Ännu en jul har snart passerat. Ännu ett år. Hur många har jag nästan tappat räkningen på. Tidens tand gnager. Man får vara glad så länge man har tänder kvar.
Tänker i min ensamhet på alla söta flickor man förspillt sina chanser på. Man har varit för blyg. Man har varit för full. Ack ja, ack ja. Dessa tider och chanser kommer aldrig åter.
Ute ligger snön vit över granar, buskar, hustak och lyktstolpar. Jag sitter i köket med ett korsord. Och en riktigt julig tallrik med inkokt ål, sill, sylta och skinka. Maten är ens glädje i juletid. Man får som sagt vara glad så länge man har tänder kvar. När man firar jul i sitt gamla föräldrahem.
Gothic X-mas \m/ (fast ganska fröjdefull ändå!)
Hail mighty Santa, lord of this world! \m/
Det blev inget besök av Tomten i år. Heller ingen midnattsmässa med Påven. Istället fick det bli en midnattsmässa med Satan. Minst lika röd som Santa. En svart katt tittar ut över den vita snön. Ondskan över nejden rår.
Men julklappar fick jag! Ett tiopack strumpor och en skål ischoklad! Och jag som egentligen bara behöver mat, dryck och kramar!
Och visst blev det julefrid på julafton. Framför dumburken. Jul i folkton gick i repris från förra året med bl.a. Ale Möller och mitt eget lilla vinterväsen Sofia Karlsson. Höjdpunkten var självfallet när sistnämnda snöjungru sjöng Dan Anderssons Julvisa i Finnmarken. Vackrare än så kan det aldrig bli.
Karl-Bertil Jonsson fortsatte att skänka glädje åt de sämre förmedlade i samhället. Blondinbella kallar honom "sin tids AFA" som "tar lagen i egna händer". Undrar hur hon reagerar när Robin Hood rövar tillbaka allt guld från Prins John? Prisa Gud! Här kommer skatteåterbäringen! Att ta från dom rika och ge till dom fattiga! Är inte Sir Väs ganska lik Anders Borg btw?
Ulf Starks fina Kan du vissla Johanna? är ett lika vackert julevangelium som Tage Danielssons. Köp en dyr cigarr, stjäl en ros och tag en ensam människa ut på sitt sista äventyr! Imorgon kan det vara för sent!
Den fröjdefulla julstämningen började dock redan natten/morgonen till julafton när jag och min ömma moder avnjöt julpsalmer med Sissel Kyrkjebö och Jöran Edman på LP!
* Må julefriden fortsätta vara med Er! *
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)