"Jag spelade för dårarna en frusen dag i maj, vi satt i hospitalets park i tröja och kavaj...."
”Jag spelade för dårarna” tillkom konkret när jag hade spelat på S:t Lars i Lund berättar Mikael Wiehe. Här är det snarast dårarna som spelar för Lund. D.v.s. moi, Martin Lund - den största dåren av dem alla. I gudsförgätna Vanneberga utanför det lite mer beryktade Vinslöv.
En frusen dag var det dock. Perfekt upplagt för en julfika!
Tre Kressare av skiftande kön och ålder gick loss på guran i källaren! Snacka om ett Kresscendo!!!
Och den störste dåren liggar och skrattar i kramper! Dock inte för det ypperliga musicerandets skull! Hendrix vakade på väggen som en gitarrikon!
"Och dårarna dom ler mot mig i hemligt samförstånd
Dom vet att fast jag döljer det så är jag en av dem...."
Döljer det? Pyttsan!!!!
Heeeeeeeeeeeeeelt underbart!!! Vilka vackra kort och vilken fin dag!! Tack mina ärade kamrater och framförallt medborgare Lund för en som alltid utmärkt blogg!!! :-)
SvaraRaderaAlldeles, alldeles underbara kort! Motsvarade alltså denna decemberlördag perfekt! =)
SvaraRadera