Ett skepp kommer lastat med medmänsklighet

Även denna vecka fick jag se Mikael Wiehe. Utan gitarr. Som en av alla andra Malmö-bor som tagit sig till Klaffbron för en välkomstceremoni för Estelle - vårt eget Ship to Gaza-skepp. Jag sprang även på ett flertal vänner från olika rivaliserande vänsterpartier. Men som nu utgjorde en stor gemenskap. En gemenskap med alla oskyldigt drabbade i blockadens Gaza. Ibland känns ens egna problem väldigt små. Det var en otrolig känsla att se Estelle glida in i Malmö hamn och mötas av glädje och jubel. Ett skepp kommer lastat med medicin och tusen fotbollar åt Gazas barn och ungdomar. Solidariteten och medmänskligheten lever! ♥

Glädje och Sorg

Med glädje möts jag av beskedet att två av mina absoluta älsklingsband är klara för Sweden Rock-kryssningen i höst. Jag har önskat Amorphis till festivalen i åratal. När de äntligen lirade på festivalen i somras var de riktigt grymma (ja, jag ska blogga om SRF snart). Nu ska de skådas på havet mellan Sverige och sitt hemland Finland. För bara nån dag sen funderade jag över om Morgana Lefay fortfarande existerar. Tydligen. Det ska bli ett verkligt kärt återbesök.

Med sorg möts jag av beskedet om att ärkelegenden Jon Lord har lämnat oss. Jag fäller en stilla tår till denna sången.

Deep Purple - When a blind man cries

Feng F-g Shui (vari jag rensar ut ett skitliv)

Operation röja bort en massa skit från lägenheten! Varje liten förändring i ens skitliv är en liten förändring i ens skitliv! Nån som vill ha en hyllmeter Pedagogiska Magasinet? Tänkte väl det! Blir pappersinsamlingen och mycket mer plats på köksbordet! Nu kan man till och med sitta i köket och äta! Tvättid samtidigt! Här ska fräschas upp! Men kolla där! Lycka är att hitta ett gammalt oöppnat bokpaket! Språkhistoria är bland det mest intressanta som finns!

Mycket springande ut till containrarna (eller vad det heter i pluralis)! Schizofrent väder! Pissregn varvat med solgass! Som livet självt! Rensat bort ett halvt kök av minnen från pappa Kalle! Tack för denna tiden med Blå Band, Campbell och Bong! Några paket Varma Koppen har jag kvar! ♥

Nu känns det mycket fräschare i såväl lyan som livet! Nyprytt kylskåp och allt! Tack söta Emmie och söta Amelia för teckningarna! ♥ ♥

Tankar om tankar och känslor om känslor (en blå måndagsblogg)

Måndag. Ny vecka och inget pepp, förväntningar och "nu jävlar" alls. Känns ovanligt. Och det beror inte bara på vädret. Sömnlöshet. Inte haft aptit att äta nåt på ett par dygn. Kaffe och Dan Anderssons svarta visor på en knastrig LP. It's better to burn out than fade away? Har många tankar och känslor i mig. Kanske för mycket. Och för fel. Men hellre det än att vara helt utan. Eller?

Fredag den trettondesmys

Kaffe med vispgrädde och Sofia Karlssons liveskiva. Denna fredag har hög potential för att bli årets dag. Om det så skulle regna i Helsingborg där jag och Stefan Kress myser i parken och avnjuter en picknickkorg med vin och kyckling till nämnda huldra Sofia, Mikael Wiehe och Melissa Horn. ♥

Skulle det för ovanlighetens skull bli en otursfredag och konserterna stoppas av åskväder eller nåt kommer jag för evig tid att se ut så här.....

Röd onsdag (från August till Amalthea)

Som jag avslutade förra inlägget är jag röd i nyllet. Och i sinnet. På bussen igår morse påbörjade jag August Palms underbart roliga memoarbok Ur en agitators liv. Som har samlat damm i min bokhylla i över 20 år. Och som jag har i hemläxa till mina vänstervridna vänners studiecirkel i Malmö i sommar. Vänner som dessutom ligger bakom Amaltheamarschen i Malmö. Som ju visade sig vara redan denna afton! Men först väntade en heldag av inventering av några hyllmeter socialistisk och marxistisk litteratur!

Så var man på Möllan i Malmö. Där jag självfallet stärkte mig med en extra stor kebab vid statyn Arbetets ära. Ett första tal hölls och man bjöds på färsk politisk trubadurmusik av Rick Titrö. Jag högg in på en röd fana och vi syntes tveklöst där vi marscherade genom centrala Malmös gator och torg. Med en trumvirvel en halv meter bakom sig gick det ganska smidigt. Vid hamnen där strejkbrytarfartyget Amalthea låg till när förra seklet var ungt hölls riktigt bra tal av representanter för skilda vänsterorganisationer som Vänsterpartiet, SSU/Avanti!, Ung Vänster och Malmös Socialistförening.

Det betonades att vi verkligen inte stödde individuella våldshandlingar men att Amalthea-händelserna, där ungsocialister i desperation placerade en bomb på de beväpnade strejkbrytarnas fartyg utan avsikt att fysiskt skada någon, är Malmös arbetarrörelses enskilt viktigaste händelse. Vi är tillbaka på ruta ett. I dagens Sverige utnyttjar inte bara den lukrativa bemanningsbranschen utsatta människor på ett cyniskt sätt. Direkta gangster-organisationer har givit sig in i leken och sätter bokstavligen kniven mot strupen på kritiska fackliga företrädare. Arbetarrörelsen och vänstern i dagens Sverige måste hålla ihop. Vi får inte splittras. Därför är det också extra viktigt med ett feministiskt och antirasistiskt perspektiv. Annars kommer arbetare att stå mot arbetare.

Detta var mitt andra år. Jag tyckte åter att det var otroligt trevligt att träffa på bekanta och nya ansikten från ett flertal olika vänsterorganisationer. Tjejer som killar, unga som gamla. Liksom förra året saknade jag fackligt deltagande. Men vi syntes i sommar-Malmö. Och förhoppningsvis läste någon banderollernas budskap. Kanske till och med ett utdelat flygblad? Vi får aldrig ge upp! Nästa år kommer vi tillbaka! Åtminstone jag! Kristianstadbo som jag är!

Hellre jämlikhet än jämmerdal!

Mina två första blogginlägg på ett tag saknar totalt samhällskritik. Innebär det att jag blundar för det bestående eländet i vår mörkblåa jämmerdal? Och därmed accepterar det? Icke. Jag är bara inte sugen på jämmerdalande. Inte just nu. Det tar jag när jag är på det humöret. Trots arbetslöshet, krig, barnfattigdom och rasister i riksdan. Jag fångar dagen. Jag fångar fan i mig livet. Tillsammans med mina härliga vänner och kamrater. Och det är jävligt politiskt ska jag be att få tala om (dessutom är jag riktigt röd i nyllet).