

Amalthea Socialistiska Litteraturfestival 5-7 april kommer att spöa skiten ur samtliga andra litterära tillställningar i år. Vilket är verkligt imponerande av lilla
Amalthea Bokkafé i Malmö. Perspektivet var 100% socialistiskt och feministiskt. Temat var:
Det är dags att prata om klass! Vilket verkligen är på tiden med skenande arbetslöshet och världsrekord i ökade klassklyftor. Där en ängslig kulturell medelklass och journalistkår räds, förtränger eller blundar för klassperspektivet. Med förvrängda perspektiv och en ökande rasism som svart skugga. Jag hann tyvärr enbart ta del av halva det späckade och spännande programmet. Men jag hann lyssna på en fantastisk
Nina Björk som redogjorde för kapitalismens ologiska logik: vi måste ständigt köpa, slänga och köpa saker vi inte behöver. Där kommer miljoninvesteringarna i reklam in: vi behöver inte en massa skräp vi dessutom redan har. Vi behöver närhet och kärlek. "Fredagsmyset" med familjen måste konsumeras. Glassar "marknadsförs" med rubriker som "Love ♥". Jag köpte hennes
Lyckliga i alla sina dagar. Om pengars och människors värde vilken redan låg högst upp på min "måste läsa nu!"-lista. Fick den signerad och tillägnad. Jag sa till Nina att det var ett underbart föredrag: "som
Karl Marx Kapitalet fast mer uppdaterat och ... blommigare!" Visste inte vad jag skulle säga och kom inte på något bättre. Blev lika rosa som hennes bok i nyllet (vet dock fortfarande inte hur jag skulle uttrycka det mer passande).... Rättfärdigt uppburna poeten
Jenny Wrangborg, en gammal politisk bekant från Kristianstad, läste med sedvanlig inlevelse från sitt självupplevda mästerverk
Kallskänkan. Samt från ord framsprungna från hennes färd på Ship to Gaza-båten Estelle. När Jenny nämnde Irak-demonstrationen hemma i Kristianstad för tio år sedan (jisses!) där vi bägge deltog och hade "slagordsverkstad" tillsammans kändes det hedrande att vara besökande kristianstadsbo i Malmö! Hem, lägga sig, stiga upp och dra till Malmö igen! Man kan ju inte missa en "litterär frukost" med seriegudinnorna
Sara Granér och
Liv Strömqvist (Sara har btw haft en utställning i Konsthallen på fina gratis Regionmuseet hemma i Kristianstad!). Sara och Liv fick frågor som främst gick ut på hur man förmedlar seriösa politiska och ideologiska budskap i form av humoristiska serier. Ytterst intressant. Jag fick Saras
All I want for christmas is planekonomi och Livs
100% fett signerade. Med schyssta bananer och kuliga glassar! Nästa grej var litteraturprofessor
Magnus Johansson från Malmö som är specialiserad på svensk arbetarlitteratur (men även skriver om heavy metal). Magnus redogjorde högst intressant om just den svenska arbetarlitteraturens skepnad, funktion och utveckling. Innan jag lämnade festivalen gav jag honom min egen
Martins stora röda. En fyrtioårskris i fickformat "till samlingen". Han var ytterst trevlig och sa att han kanske skulle recensera den i sin blogg (dissar han mig kan jag alltid hänvisa till att jag skriver för vanliga "arbetarklassare" och inte en snorkig "kulturaristokrati"). Även Amalthea Bokkafé fick självfallet en tillägnad bok av mig! Jag missade som sagt halva festivalen! Men var ändå med om mycket! Som att ge min bok till en litteraturprofessor i arbetarlitteratur (jag har inte mycket om heavy metal som är min egen musik, dock en satirisk besk text om black metal)! Och att krama Nina, Sara och Liv! Och framför allt den enastående känslan av att ett litet autonomt kollektiv kring Möllan i Malmö kan anordna en festival som drar så mycket folk att professor Johansson tyvärr inte kan komma in och lyssna på poeten och kallskänkan Wrangborg! Personligen kan jag inte känna mig närmare ett tillstånd av... vad ska vi säga ... socialism och feminism! Leve!!!! ♥ ♥ ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar