"Genuspedagogik"

Varför kallas det "genuspedagogik" och får folk att rygga tillbaka när det handlar om att lyfta fram, diskutera och ifrågasätta könsroller? Varför kallas det inte "genuspedagogik" och får folk att rygga tillbaka när det handlar om att fostra barn och ungdomar till fasta könsroller? Jag hittar liksom inte balansen.....

Södergök är dödergök

"Svenska folket och vår kultur är utsatt för en långsam förintelse. Det är ingen överdrift att verkligen säga så. Om ingen protesterar och gör något åt detta kommer vi snart vara ersatta med andra folk och andra kulturer." Herr andre vice talman Björn Söder i SD-kuriren inför nationaldagsfirandet 2007. Är det någon som undrar över varför SD så gärna vill "hjälpa flyktingar på plats"? De vill obarmhärtigt stänga dörren för människor som flyr från reella folkmord då de befarar ett "folkmord" på "svenskar". Genom det som till och med SD är för "politiskt korrekta" för att kalla "rasblandning"? Och vad innebär ett "folk"? Eller för den delen en "kultur"? Sistnämnda betyder som bekant "odling". Att något växer och spirar genom kontakt med det nya. Söder dundrar vidare: "Från politiskt håll har man också hört ambitionen att göra den svenska nationaldagen till en dag då man skall samlas kring nya gemenskaper, som `de mänskliga rättigheterna´. Det svenska kulturarvet och svenskheten skall alltså offras på mångkulturens altare till förmån för nya värdegrunder!" De mänskliga rättigheterna skulle alltså innebära en "förintelse" (starkt ord i historiens ljus) av den svenska värdegrunden..... "Om inte svenska folket vaknar inom snar framtid är troligen Sverige ett förlorat land. Det som våra förfäder slagits för, offrat sina liv för och gjort allt för att ge till kommande generationer svenskar, har nu våra riksdagspolitiker på bara ett par decennier raserat. Och inte nog med det. De står nu och spottar på detsamma." Känns det igen? Att "svenska folket ska vakna"? Detta var innan "nolltoleransen mot rasism" (som vissa tycks vara immuna mot). Inte i ett fjärran 90-tal utan 2007. Med ett SD i riksdagen. Sedan dess har det som bekant hänt mycket. Väck inte den Björn som sover.....

Andre vice talmannen - mänskliga rättigheter kommer att leda till Sveriges förintelse

De Mysteriis Dom Scandic (Sikta mot stjärnorna!)

Ibland behöver man få känna sig "top of the world"! Som förra lördagen då jag förverkligade drömmen om tionde våningen på Scandic Triangeln i Malmö! Självfallet med min hotell-guide, vän och broder av dekadens Andreas! Detta fyrstjärniga boende nära stjärnorna gav en själv lite stjärnstatus! Trots att detta alternativ rentav var billigare än ett skabbigt vandrarhem! Oxfilé på hotellrummet (då restaurangen var full) gjorde att vi slapp beblanda oss med populasen! Istället kunde man dricka whiskylikör i badkaret och bli bjuden på en konjak innan vi begav oss till KB! Mayhem! Öl och en verklig "Deathcrush" framme vid scenen och Attila Csihars realistiskt teatrala uppenbarelse! Pure Fucking Armageddon!!!! Tiden går snabbt! Och hissen går ner! Bägge saknade vi några dygn till av dekadens! När är det dax för nästa hote... konsert?! Nåväl! Snart tid för "alternativ jul" i Karlskrona! Stort tack "Randy Andy"!!!!

Stjärntäcke

Känner mig som ett ägg utan skal. Ingen hård yta alls. Handskas varsamt med mig själv. Blir ledsen när jag läser om saker jag ju redan vet. Får dåligt samvete för saker som inte är hela världen. Men blir omvänt glad för minsta lilla. Kaffet smakar godare. Musiken mysigare. Mörkaste november. Innan julens ljus och stämning. Jag kurar in mig i nattens svarta täcke med stjärnor. Dygnet runt. Drar mig undan. Kurar i min egen lilla grotta. Bidar min tid. Avverkar böcker. Skriver dikter som terapi. Söker mig själv. Äter lite gott av det jag hittar i kyl och frys. Dricker rykande blåbärssoppa i natten. Julen får gärna vänta lite. Och våren. Och sommaren. Då jag ju lever upp. Men jag lever nu med. Tiden måste inte vara en väckarklocka. Jag har ju mitt täcke. Mitt svarta med stjärnor....

Befria mannen!!!!

I sista timman på Internationella mansdagen: Knyt syskonbanden! Ingen människa är fri om halva mänskligheten är ofri! Befria mannen - krossa patriarkatet!!!! ♥ ♥ ♥

Under det blåa täcket (Internationella mansdagen)

Kurar i bäddsoffan. Tankarna vill inte sova. Varma Koppen i muggen med frusna Mårran under blåa täcket till Nina Björks feministiska nittiotals-klassiker Under det rosa täcket. Jag läser: "Ömhet, känslighet, sentimentalitet, mystik, skönhet, lyhördhet, intuition etc." Ord som idag associeras med ordet "kvinna". Jag som tyckte det lät som en beskrivning av mig (fast kanske skulle "skönhet" bytas mot "skörhet"?).... Tillhör jag ett annat kön? Eller en annan tidsålder? Ty de där definitionerna av "manligt" och "kvinnligt" skiftar. Över tid. Kultur. Inte "natur". Även "naturen" är enligt Björk ideologisk. Det är enbart människor som skapar "lagar". Och "sanningar". "Livmoderfeministerna" kläs av nakna. Vad som är "kvinnligt" och "manligt" är alltid ideologiskt. Liksom själva "vetenskapen" är. Och därmed politiskt. Hur vill vi ha det? Det är aldrig enbart upp till oss själva. Vi kan inte "bryta oss ut". Ställa oss utanför kulturen. Vi skapar oss själva via våra masker. Som vi inte själva skapat. Vi fostras till våra förväntningar. Den Ömma Modern. Den Beskyddande Mannen. Behag. Styrka. Stereotyper. Kulturella konstruktioner. Som blir sociala realiteter. Löneskillnader. Ätstörningar. Tydligen är det idag Internationella mansdagen. Ett av målen lyder: "* Att främja positiva manliga förebilder, inte bara filmstjärnor och idrottsmän, utan även vanliga män som lever anständiga och hederliga liv." Vad är en "vanlig man"? Vem definierar "positiva manliga förebilder"? Vad är ett "anständigt liv"? Ska vi cementera en ny "positiv" manlig könsroll? Jag läser ingenting om någon könsmaktsordning. Ingenting om att män som grupp är överordnade. "Patriarkatet" existerar inte. Däremot är även män diskriminerade. Två andra mål lyder: "* Att förbättra relationerna mellan könen och öka jämställdheten. * Att skapa en säkrare, bättre värld där människor kan vara trygga och växa till sin fulla potential." Två direkt politiska mål. Hur uppnår man detta? Om inte genom att uppmärksamma att kvinnorna utför arbetet medan männen tjänar pengarna? Att lyfta fram mäns fysiska och mentala våld mot kvinnor? Och inte minst genom att ifrågasätta könsrollerna och förväntningarna? Som vi får med oss från BB. Under det rosa eller blåa täcket. För de relativt privilegierade. I stora delar av världen överlever varken kvinnor eller barn graviditeterna.... Jag kurar under mitt blåa täcke. Jag vill bara vara. Jag vill bara vara en människa....

Svaghet (tänd ett ljus) ♥

"Att försonas med min svaghet minskar inte styrkan." Trösterika ord som avslutar Maria Svelands bok Hatet (se mitt förra inlägg). När det känns mörkt, kallt och ensamt kan man kramas och tända ett ljus tillsammans. Symboliskt eller på riktigt. Låt det bli advent. Varje dag av mörker. Det vänder alltid. Blir ljusare och varmare. Innerst inne längtar vi alla efter värme, närhet och trygghet. Vi är alla människor. Världen är vad vi gör den till. Tryggheten skapar vi tillsammans. Med vilja. Med kamp. Med kärlek och empati. Genom att våga tro. Hoppas. Älska.... Klyschor kanske. Men bättre än bitterhet. Bättre än hat. Än att gå vilse i mörkret. Frysa till is.... Tänd ett ljus! ♥

Hatet (en feministisk blogg)

November. Gråa. Råa. Dystra. Deppiga. Tittar ut genom fönstret. Det är mörkt. Svart. Kryper under täcket med Maria Svelands bok Hatet. En bok om antifeminism. Och det känns ännu mörkare.... Det är inte bara alla störda sexualiserade hot- och hatbrev som "hör tiden till". Som jag skulle slippa som man även om jag fick lite mer mediautrymme än en oläst blogg (trots att jag kallar mig både feminist och antirasist). Det är hela samhället. Feminismen fick en ny "guldålder" på 90-talet. Man började åter tala om strukturer. Efter 80-talets "satsa på dig själv"-anda. Och saker började så smått hända. På den politiska arenan. Tills feminismen mötte en kraftig u-sväng. Utan bromsberedskap. Detta skedde för c:a tio år sedan. Gnistan i den utspillda bensinen som legat där latent var TV-dokumentären Könskriget. Som ytterst vinklat framställde landets kvinno- och tjejjourer som närmast en galen sekt (trots att verksamheten bygger på frivilligarbete). Bilden förmedlades att feminister är extremister som anser att "män är djur". Detta var bara början. Antifeminismen blev "rumsren". Flyttade fram positionerna. I medias krönikor. I "debatten". Ett "paradigmskifte". Konservatismen, och därmed högerextremismen, gick hand i hand med nyliberalismen. Sistnämnda vill ju inte se några strukturer. Och därmed politiska lösningar. Allt är upp till individen. Ensam är stark. Och den som inte är tillräckligt stark är en "offerkofta". Med undantag för de "kränkta män" som blir "kollektivt skuldbelagda" för exempelvis mäns våld mot kvinnor. Istället för att bli fly förbannade på det faktum att den farligaste platsen för en kvinna att vistas på är i hemmet (våld i nära relationer) riktas hatet mot kvinnor som i offentligheten lyckats nå positioner där de kan höja sin röst för att höras. Fysiska hot. Terror. Ett krig mot kvinnan. Antifeminismen går hand i hand med rasismen. Som även den blivit "rumsren". Flyttat fram positionerna. Blivit Sveriges tredje största parti. "Statsfeminismen" och "kultureliten" förstör landet uppifrån. Genom "oansvarig invandring", "islamisering" och multi-kulti. Genom att lösa upp de "naturliga" familjebanden och könsmönstren. Breiviks världsbild.... Jag blir personligt rädd. Rädd för en politisk depression. Andra behöver polisövervakning och skyddat boende för att de skriver saker som jag här refererar. De är ju kvinnor....

Isis krigare

Jag är just nu väldigt insnöad på "tealogi". Den "kvinnliga" aspekten i religionshistorien (eviga könsroller är dock i min värld farlig vidskepelse). Jag finner det instinktivt och intuitivt sympatiskt. Leva här och nu. Vörda det som finns. Föda nytt. I jordelivet. Vi vet av fynd att det har funnits gudinnekulter i åtminstone 30.000 år. Fredliga. Livsbefrämjande. De patriarkala religionerna, som fört ett krig mot Gudinnan med hjälp av sina "heliga böcker" och "lagar", är en historisk parentes. Men "den ende Guden" anses ännu idag värd att "frukta". Med hjälp av män som hatar kvinnor sprids "kärleksbudet" vidare. Med fysiskt och mentalt förtryck. Jag vet som religionslärare inte ens själv om jag är "religiös". Då ju religion utgör en helt annan aspekt/paradigm än vetenskapliga definitioner (jag kallar mig officiellt varken religiös, ateist eller agnostiker). Ibland behöver man skilja på hjärnhalvorna. Känsla och förnuft. När jag skriver lyrisk poesi om gudinnor är det "bara" poetiska metaforer för abstrakta begrepp. Som kärleken och döden. Skriver jag om Moder Jord tycker jag helt enkelt att det känns mer känslobefrämjande än att "exploatera naturresurserna". Men jag har helt klart en känsla av att allt hör ihop. Som en organism. Med en princip som går ut på att födas, mogna och dö. I ett evigt kretslopp. Och vi kan känna det. När vi blir upprymda. När vi blir kåta. När vi blir vredgade. När vi blir lyckliga och finner harmoni. Med oss själva. Med varandra. Då religionen i grunden sitter i hjärtat kan man inte beskylla dess yttringar för något. Enbart gärningarna hos utövarna. Som ursäktat sig med något "högre". Liksom ateister begått bestialiska brott mot mänskligheten i "vetenskapens" heliga namn. Största delen av mänskligheten tillhör någon av de monoteistiska religionerna. Så gott som hela (i synnerhet halva) lider under patriarkalt förtryck. Jag vänder inte andra sidan till. Men jag söker ingen "historisk hämnd" för de patriarkala religionernas förtryck. Tämjer mina rasande furier. Kyrkofädernas kvinnoförakt. Tortyr, brinnande bål eller "naturligt" normaliserat "vet din plats, kvinna". Vi lever här och nu. Det är här och nu vi ska föda det nya. Kvinna, man eller mittemellan. Byta perspektiv. Vad religionen kallas för är väl oväsentligt? Moder Jord föder oss. Och hon har gett oss ett ansvar: "Nå så! Se till att vörda mig. På det att det går er själva gott. JAG klarar mig alltid! Värre med er...!" Gudinnan Isis var den stora Modergudinnan i antikens Egypten. Den vördade. Den vårdande. Den fredliga. Som var så poppis och älskad att hon dyrkades även i Rom. Själva prototypen till den kristna Moder Maria. Det sägs att hon hade tusen aspekter. Därför är det ödets bittra ironi att den allra mest extrema och blint enögda patriarkala monoteistiska mordiska religiösa sekten idag kallar sig ISIS (så att man för de allseende myndigheterna måste dölja bokstavskombinationen). Gudinnan är inte som den patriarkale Herren. Hon utkräver inte hämnd. Hon kräver upprättelse. Att åter komma till rätta. Isis samlade strävsamt och ansvarigt kärleksfullt ihop de styckade delarna av sin älskade bror och make Osiris (den perfekta kosmiska kärleks-kombinationen). Mördad av broderlig svartsjuka. Som ovan nämnt skriver jag detta metaforiskt. Mytologiskt. Symboliskt. Det finns idag jättestarka sekulära feministiska muslimska tjejer. Och kristna. Och andra trosutövare. Och agnostiker. Och ateister. Och män. Och mittemellan. Va fan: varför snacka om "kvinnligt" och "manligt"? Varför inte bara vörda och vårda? Oss själva? Varandra? Gemensamt? Den enda Jord vi har? Det är väl ändå något vi alla kan hålla heligt? I evighet?

Sommar i november! ♥

8 november. Tidig förmiddag. Solen springer fram på en blå himmel. Regnet tycks utebli. I Småland ryktas det om snökaos. Men inte i göingska Hästveda. Där jag och Linn städar upp sista minnena av husvagnsplatsen. För att öppna för nya möjligheter. Trägolvet till förtältet fortsätter att brinna bra. Till tonerna av klassisk rock. Kaffe och bullar vid sjön. Öl och vin. Fågelsång. Blommor och svampar i det gröna gräset. Sjön ligger blank. Som en spegel åt björkarna. Och visst går det att bada. Naken. Uppvärmd av en brasa. Uppvärmd av frihet. Uppvärmd av lycka. Tills solen går ner allt för tidigt. Allt blir svart. Det är ju ändå november. Vilket inte hindrar en att leva lite sommarliv i flower power-anda! ♥

"Nu får det räcka!"

"Nu får det räcka med begravningsgudstjänster för i år". Sa jag. Denna månaden. Men året var ännu inte slut. "Detta var årets sista utomhusbad". Sa jag. I september. I oktober. Men året var ännu inte slut. Det första var tillfälligheter jag inte kan rå över. Man kan inte besegra döden. Det andra kunde jag rå över. Med den fasta avsikten att besegra elementen. Man kan ta makten över livet. Vi vet aldrig själva vart båten för oss. Men blåser vi lite i seglen blir det åtminstone lite vind. Fortsätt kämpa. Våga drömma. Ett skepp av dårar är bättre än ingen resa alls. ♥

Riksdagens järnrör

Riksdagsdebatt på SVT Forum. Om omvärlden. Fast finns "omvärlden"? Finns inte bara världen? Som vi alla är en del av? Vilken känsla ändå att slippa Carl Bildt som utrikesminister. Allt blir inte bara värre här i världen..... Hjärnan domnar till. Vad hände nu? Har Sverigedemokraterna landsmöte? Nej, det är riksdagens debatt om invandring och integration. Med Björn Söder som talman. Och Richard Jomshof som älter om "islamiseringen av Sverige" och att "kraftigt minska invandringen". Sista som "enda lösningen" (!) ..... "Förnuftets röst i denna folkvalda församling." Så benämner SD sig själva i Sveriges riksdag. Sekterist - javisst?! Kent Ekeroth hänvisar till "forskning" när han hyllar en "tusenårig svensk kultur". Som skapat en "tillit" byggd på "homogenitet". Det vill säga så få "utrikesfödda" som möjligt. "Historien ska döma oss". Vi "krossas under bördan av massinvandringen." När Jimmie är sjukskriven åker järnrören fram? Flyktingar integreras "på fina herrgårdar och slott" i Sverige. Det är "lyx i internationella mått". Enligt Ekeroth i riksdagen. Får vibbar av när Ian & Bert körde med att flyktingar "åker limousin till hemspråksundervisningen". Innan sistnämnda kom på att flyktingboende kan vara en god affärsidé... "Vilken är mest kärleksfull och human? Det är vi! Inte ni!" Ekeroth visar vem som är mest "kristet human" som vill stänga dörren för flyktingar..... Nej, jag tänker inte ge mig! Jag vägrar vara tyst så länge rasismen har en röst i Sveriges riksdag!!! SD är rasister och vill inte ha hit "babbar"! Är det så svårt att fatta?!! För övrigt anser jag att samtliga partier måste markera mot SD. Som är ett rasistiskt och smygfascistiskt parti. Numera med ett påtagligt storhetsvansinne. Som kan köra maffiametoder och hota att fälla regeringar för att flytta fram egna positionerna. Fortsätt sätta fötterna i marken. Vägra normalisera. Sluta dalta. Ta ansvar. Det handlar inte om siffror. Det handlar inte om kulturens och civilisationens undergång. Det handlar om människor. All politik handlar om människor. Även om dig. Även om mig. Vi är alla vår nästas nästa.

Grottmannens dilemma

Grottmänniskan vaknar till i mörka november! Bullar upp det! Bokstavligt! Bullar från frysen blir rykande varma och goda i mikron! Till kaffet! Chorizo i kylen! Värma upp sista lasset med lasagnette! Med mycket vitlök! Man slipper klä på sig och gå ut och jaga och samla! Kurar i bäddsoffan! Under det blå täcket! En riktigt lång riksdagsdebatt på SVT Forum! Engagerad sofflägesmedborgare! För slö för att lyfta på rumpan! Och det känns bara gött! Häller i mig en massa kaffe och blir pigg och rastlös! Men ännu för slö för att lyfta på min byxlösa rumpa! Problemen pockar på i baknacken! Vilket av höstens spännande skivsläpp åker på när debatten är slut? Vilken av alla böcker ska jag påbörja? Man kommer aldrig undan i-landsproblemen! Eller var det grottproblem?!

Paradiset brinner!!!!

När man gör slut på en ärofull era ska det ske så högtidligt som möjligt. En rolig ritual. Ni som följt mig vet att jag spenderat mycket av sommarhalvåret genom att besöka Linn på Luhrsjöns camping i Hästveda. Jag har tyckt att det varit roligt att hjälpa till att slå upp och ner förtältet till husvagnen. Att lägga golv och möblera till värsta vardagsrummet. Däremellan har jag kunnat hälsa på hur mycket jag velat. Kaffe och fågelsång. Öl och hårdrock. Naturpromenad och nattligt nakenbad. Nu är husvagnen och platsen borta för gott. Det sista spåret är halva trägolvet. Hur gör man av det på bästa sätt? Självfallet gör man en härlig brasa av det. Som vi gjorde i september då bilderna är tagna. Men hälften är kvar. Det tar vi imorgon! Vad gör det om det har blivit november? Vi har väl flower power-sinne! Några timmars sprakande brasa värmer gott! Liksom vin och hårdrock! Självfallet kan man grilla korv året om! Men ska man verkligen våga sig på ett bad i sjön? Vem vet? Enligt meteorologerna är det fortfarande "sommarhalvår"! Och visst är det vackert? Ett riktigt Paradis!!!! ♥

Kråkans rike

Naturen tar inte slut för att även människorna byggt bon. Näsby fält fortsätter på Gamlegården. Mitt rike. Kråkorna vaktar över nejden. Familjer leker och vistas rofyllt vid dammen. Gräsänder som människor. Höstens färger är vackra. Löv och svampar i det gröna gräset. Naturen tar aldrig slut. Naturen finns även där människan finns.