tisdag 27 april 2010

Ekosocialism

En bag-in-box röd Umbala öppnad! Nu jävlar ska jag bli rödvinsvänsterradikal, vänta bara! White trash-rödvinsvänster då, snobbrödvinsmedelklassen är fienden för kvällen!

Förra helgen var jag med min kompis Per-Ola på ett möte i Malmö om ekosocialism, anordnat av trottarna i Socialistiska Partiet. Anförandet hölls av Andreas Malm, riksbekant i olika debatter i media om allt från islamofobi till miljöfrågor. Nu handlade det såklart om miljön men även Palestinafrågan kom in på ett hörn: Malm jämförde de meningslösa "klimatmötena" med Oslo-avtalet och andra internationella försök att lösa internationella angelägenheter.

Vad är då ekosocialism och varför då då? Alla är väl ändå "klimatsmarta" just nu, oavsett ideologi? Jag ställde mig själv skeptisk till en början. En ny form av partipolitisk kidnapping av klimatfrågan?

Lite så var det utan tvekan! Mer än lite! Socialistiska Partiet var till sig i brallan eftersom ingen lagit beslag på uttrycket "ekosocialism" innan! Yummie! Andreas Malm blev t.o.m. medlem i SP och Fjärde Internationalen de utgör en sektion av för några dagar sen!

Men detta kan kvitta! Antistalinism och internationalism högaktar jag, övriga ideologiska diskussioner kan jag ta vid sidan om!

Malm doktorerar i ekonomisk historia och är på ett marxistiskt plan inne på de olika historiska "kriserna" och de tillfälliga "lösningarna" i "vågrörelser". Basalt löses "kriserna" av extremt tillämpad "tillväxt". För att lösa dessa "tillväxtmöjligheter" kräves extremt utökade energitillämpningar.

Men nu står vi där vi gör! Vi måste bromsa ner extremt på de fossila bränslena! Tänka om! Tänka rätt! Men ska vi göra om måste vi sakta ner och tänka och planera! Hur göra?

Enligt kapitalistisk logik går det inte. De kapitalistiska ekonomiska kriserna kan bara "tillfrågans" "efterfrågan" lösa; på konstlad nivå.... Konsumera mera!!!

Detta kräver ökad energiförbrukning = fossila bränslen! Nödlösningen för den marknadsmässiga ekonomin = rovdrift = ohållbar utveckling!

Icke-fossila bränslen håller inte samma tempo utan måste planeras. Därför måste ett helt annat tänkande till. Skåne har världens bästa odlingsjord: varför ska den ockuperas för golfbanor, villaområden och köpcenter? Många bra saker framfördes på mötet. Malm menade att vi måste satsa på jobb på plats. Det vi behöver. Här och nu.

"Autonoma alternativmänniskor" som ibland, när andan och föräldrarna skjuter till, vill "leva på socialbidragsnivå" för att "rädda planeten"... kan man håna de som har det sämst i det svenska samhället mer? FY FAN!!! säger jag bara och vässar stålknogarna... Och de som vill ha "högre matpriser"... Malm frågade hur man kan få med enbarnsmammor på Möllevången för "högre matpriser"?!

Jag tror själv att man bedrar sig själv om man tror att man kan konsumera sig till en bättre värld...

Elvis, Stefan & Jag





Idag kom lönen för mars månad, 102 timmar är inte fy skam i mitt arbetslösa läge! Sånt måste självfallet firas! Detta gjordes oplanerat och i allra högsta grad angenämt! Jag och polaren Stefan Kress bestämde oss för en fika på café Fantasi (fantasifullt namn) i stan!

Bägge var inne på samma spår: kycklingsallad med vitlöksås! Kaffe på det! Dessutom bjöd Stefan på negerboll (en Delikatess) och chokladbiskvi som efterrätt!

Den stora behållningen var dock föreställningen Stefan bjöd på efteråt hemma i sin lilla ytterst mysiga lya med sluttande tak och Elvis överallt på väggarna! Gitarren och munspelet åkte fram och jag bjöds på en hel konsert enbart för lilla jag i fåtöljen!

Dylan och Cornelis kom i fokus, men även lite Hoola Bandoola! Förutsägbart trubadurstuk? Knappast! Detta handlar om en kille som är helt såld på "Istället för vykort"! Dessutom framfördes en av mina absoluta favoriter, "Herreman Jarl den Onde"! Och det är vågligt att framföra "Skyddsrumsboogie"! Det allra bästa och roligaste var Stefans egna svenskspråkiga tolkningar av Dylans sånger! Otroligt bra lyrik som fångar Dylans anda i vår egen svenska verklighet av idag! Med socialt patos och en stark aversion mot klassklyftor, krig och orättvisor!

Efteråt kollade vi på en DVD med en väldigt ung Bob där han verkligen var i sitt absoluta esse! Det kändes som flower powers klimax trots att det var ett halvt årtionde innan Woodstock! Det var Martin Luther Kings och medborgarrättsrörelsens tid! Det var de tidiga Vietnamprotesternas tid! Det var när Woody Guthrie via Peter Seeger lämnade över kronan till en väldigt ung, engagerad, arg, och faktiskt glad, Bob Dylan! Joan Beaz och Peter, Paul & Mary var unga och späda och en ny och bättre värld var på väg att skapas (sen blev det som det blev, både med världen och Dylan)!

Ser ni hur bra jag lyckades synkronisera Stefan och Elvis på den näst understa bilden? Jasså, inte? Jaja, försökte i alla fall! Vi mumsade Marabou Mjölkchoklad och drack Coca Cola! Kapitalistiskt, kommersiellt och okultiverat, va? "Underklassigt" alltså? Tja, vi är inte särskilt märkvärdiga av oss! Allra minst den landstingsanställde Elvis-fantasten Stefan som är fantastiskt säker på ackorden! Hans munspel fick hjärtat upp i halsgropen på mig och hans sång och texter nästan ögonen att vattnas! Trots enorma talanger är han osäker på att uppträda inför andra! En vers i repertoaren, riktad till hans arbetslöse lillebror, tog upp problemet invandring- arbetslösa "svenska" ungdomar och att politikerna "där uppe" vägrar lyssna på "ropet" underifrån! Vilket ju är själva kärnan till att Sverigedemokraterna och andra unkna grupperingar faktiskt uppfattas som ett alternativ för de "svikna"! Ett ytterst modigt, och nödvändigt, grepp!

Medborgare Kress! Tusen och en sinom tusen tack för en fantastisk dag! Du har visat att man kan vara "politiskt inkorrekt" utan att vara en efterbliven korkad rasist! Du har samtidigt visat att det finns ett patos och engagemang för att förändra världen! Ett hjärta är alltid rött, ett hjärta har alltid rätt!

Nu lyssnar jag på Cornelis-CD:n jag lånade av dig! Fantastiskt bra liveinspelningar från 1981! En svensk kulturskatt organiserar sig!

SYYYYYVERÄNT!!!!!!!

måndag 26 april 2010

Grönt är skönt!













Jag blev "tvungen" att avsluta en bok inatt / imorse så när jag skulle sova hade redan solen stigit över min säng. Sen var det omöjligt att somna. Jag hörde att solen skulle gömma sig bak moln idag, så jag passade på att ta en promenad på näset. Nu börjar det verkligen grönska! Solen sken och det gjorde jag med! Himlen var blå och de där molnen uteblev! Jag började hoppas att det är lika fint väder imorgon, i så fall ska jag fan ut och göra årets grilldebut!

På skyltarna vid näset står det att fågelsången vid våren kan vara "öronbedövande". Och det är den verkligen nu. Men det gör inte mig nåt, jag gillar högljudd sång! Det står även att man om man "har tur kan se gröngöling och mindre hackspett". Gröngöling har jag sett innan, nu hade jag en mindre hackspett riktigt nära. En meter från marken på en trädstam bara några meter från mig. Men den svart-vite lille fan lyckades gömma sig just när jag zoomat in mobilkameran. Överhuvudtaget är det kasst att försöka plåta fåglar med mobilen, det skulle behövas en riktig Kalle Anka-kamera.

Men jag hoppas att jag kan förmedla lite grönska! Jag mår verkligen prima denna årstiden! Inte ens allergin kände jag nämnvärt av idag!

När jag kom till Kvantum för att handla upp mina sista småmynt (lön imorgon, pust pes) hittade jag ett halvt kilo strimlad skinka för en femma. Så sen kunde jag göra riktigt god carbonara till min sista spaghetti (skinka, pressad vitlök och stark chiligegga). Den söta kassörskan tyckte att det lät gott och undrade när hon kunde komma på middag! "När du vill!" svarade jag. "När du är ledig!" Fast sånt ingår väl i Handels avtal? Att man blir flirtig av våren är dock ingen klyscha!

Hemma har solen fortsatt steka på en blå himmel! Spaghetti carbonara, Scorpions och Sol på balkongen är tre S med Sting i!

söndag 25 april 2010

Babbel om erotik


Midnattstimman slår och saven står i vårträdens grenar (fy mig, vilken rövpoesi). Jag kollade på reprisen av Babel som ikväll skulle locka tittare till det tråkiga litteraturprogrammet (som ibland kan vara riktigt intressant) med pornografi, erotik och "naket". Nu blev det inte så mycket naket. Ett par svart-vita tuttar skymtade förbi. Men studiosoffan fylldes av celibriteter och debattörer.

Suzanne Brögger kom med ett underbart uttryck, "Jag vill återerövra erotiken från marknadens klibbiga labbar". Sånt gillas. Hennes nya roman "Slöjan" utspelar sig i nyoriental(ist)isk anda i haremsmiljö. Liksom i "Tusen och en natt" tvingas en kvinna berätta upphetsande saker för sin "härskare" så att han kan "fiska fram fjongen" (fniss). Boken är i versform och uppenbarligen väldigt detaljerad med violetta bröstvårtor och väldiga vulvor, flodhästpiss, manlig säd i munnen och man "doppar diverse beundrare i sin kåta katts kittlarverk" (poesi!). Men Brögger menar ändå att boken är symbolisk om hennes egen utveckling som författare. "Underkastelsen" i boken är en "metafor för en alternativ författarskola" och hon "vill inte bli utsatt för moraliska fördömanden". Hon menar att boken är politiskt inkorrekt, vilket nog har fog för sig med tanke på på islam (som ju betyder "underkastelse") och slöjdebatten. Hon har gjort sig känd som en "feministisk profet" (om epitetet tillåts i sammanhanget) och aktiv i kampen mot islamofobi, vilket säkert kan verka förvirrande av vissa och förorsaka en och annan liten fatwa. Hon menar själv att hon är inspirerad av sufipoesi som förenar erotik och religion, och hon vill i vår mer "islamistiska" tid "lyfta fram positiva kulturimpulser från den muslimska världen".

Henry Millers klassiker "I kräftans vändkrets" gav honom genom "brott mot pornografilagarna" tre års fängelse på 1940-talet. Den konservativa moralismen i USA kan man alltid lita på. Många menar att han banade väg för den sexuella revolutionen på 1960-talet, själv hävdar han att tiden gick åt det hållet även utan honom. Mot mer frigörelse.

Litteraturkritikern Jessika Gedin sa sig ha "luckor i sin pornografiska bildning". Vilket jag tvingas erkänna att jag också har. Jag har aldrig läst Henry Millers. Inte de Sade. Inte Masoch... Jag har bläddrat i "Sodoms 120 dagar" och läst utdrag från "Justine" och "Juliette". Men jag kan inte påstå att bajs, våld och mord får det att kittla i de nedre regionerna. Av samma anledning kände jag motvilja när jag läste den "feministiska" porrnovellsamlingen "Närstrid: Vanessa" från Vertigo Förlag. Var och en har sin tycke och smak. Programledaren Daniel Sjölin kallade porrnovellerna "en ny folkrörelse". Och det är definitivt en rörelse jag hyllar. Erotiska noveller skrivna av kvinnor är den "enhandslitteratur", som Rousseau kallade det, som funkar allra bäst på mig.

En definition av "enhandslitteratur" är väl överflödig; Sjölins spontana var "där den ena handen är fri att ströva omkring i närområdet". Elsie Johansson behövde ingen förklaring. Hon har kallats "sexprofet vid sjuttiosju", vilket hon inte alls ville köpa. Hon var ointresserad av "flåsandet, knakandet, knarrandet" och ställde frågan: varför behövs det så mycket porr? Fantasibrist? Själv ville hon göra en djupdykning i det mänskliga som helhet. Och då kommer man självfallet inte förbi det sexuella. Diskussionen kom in på om vågen av ny erotisk litteratur är en del av "självhjälpstrenden"?

Erica Jong menade att bra sex är svårt att skriva om (Jan Guillou brukar hävda att erotik nog är det svåraste). På samma sätt som andra extatiska och/eller andliga upplevelser. Usel, misslyckad sex är det lättare att skriva om. Och det kan nog ligga något i det...

Förläggaren och idéhistorikern Carl-Michael Edenborg, från nämnda Vertigo Förlag, diskuterade våldspornografi (typ de Sade) och vikten av att läsa de "pornografiska klassikerna" för att uppfatta vidden av allt genren kan innehålla. Jag kände mig återigen litteraturhistoriskt efterbliven...

Åsa Ericsdotter skrev böcker ur en 20-årig kvinnas perspektiv. Hon behandlade problemen kring "tvåsamhet". Jag har själv tagit upp det där med att "komplettera varandra". Ericsdotter tycks inne på samma tankebanor: det snackas om att dela (bara ordet!) sitt liv med en annan för att bli "hel". Själv känner hon sig enbart "halv", "delad" och har "svårt att få luft". Hon frågar om det inte handlar om någon modern form av meningsskapande; tidigare var det religionen och Gud och ens större familj och släkt. Men idag har vi "så högt krav på Kärleken att den aldrig kan klaras av". Ytterst tänkvärt.

Maria Zennström tog upp det nygamla "kravet" på att skaffa barn som en kvinnofälla, eller snarare en människofälla. Utebliven "tvåsamhet" är inte farligt för kvinnor i dagens Sverige, däremot barnlöshet då den biologiska klockan klämtar för dig...

Bob Hansson läste och totaldissade en kärleksdikt, skriven av en viss Robert Hansson. D.v.s. han själv i sin ungdom. "Kosmos alla fåglar i ens kropp", bla bla bla... de naiva förälskelsernas symbolspråk som inte alls handlar om kroppen och verkligheten. Den riktiga kärleken i vardagen. "Prosaisk" banal vardagsrealism som frukostbordets "hur filmjölken smakar" var idag viktigare för estradpoeten.

Personligen har jag ingenting emot metaforer. Men erotisk litteratur ska vara funktionell. Riktig enhandslitteratur måste vara ytterst detaljerad. In i minsta bokstavliga skrymsle. Då kan det förvisso förekomma metaforer. Som inte ger utrymme för misstolkningar. Som att tjejens hand fritt strövar omkring i mitt närområde och hon med het andedräkt viskar i mitt öra: "Nu vill jag veta hur din filmjölk smakar!"

Eller som i "Tusen och en natt": jag sitter på en fest med en tjej som börjar bli vinrosig om kinderna, lägger sin hand på sitt sköte och frågar: "Vet du vad detta är? Martin Lunds natthärbärge!"

Nej, nu måste jag gå och skita (som alla grabbarna sa i lumpen när vi kollat några timmars usel porrfilm i sträck)! Jag kan bara konstatera att jag inte kommit längre i min pornografiska utveckling än till "Tusen och en natt"! Jag vet inte om jag ska bredda min litterära bildning eller hålla mig i mitt harem? Tusen nätter är ju dock tusen nätter! Och en!

Men först ska jag avsluta boken om Den heliga Birgitta! Helgonet och klostergrundaren som kryste fram åtta barn! ;-9

"Hutsi och Tutsi leker krig"


Jag fick en fråga om jag tycker att rasister är korkade. Helt befriad från fördomar som jag är låter jag dem själva komma till tals:

HerodesHärjar


*fniss*

Visst låter "Hutsi och Tutsi i Afrika" som en barnbok? Sverigedemokraternas toppstyre lär ju rensa ut alla företrädare som kommer med korkade uttalanden. De lär ju fortsätta som tio små negerpojkar...*


*Sistnämnda skämt hade visst Jinge hunnit före med redan 2008, då kan jag lika gärna knycka bilden från samma ställe...

lördag 24 april 2010

Nationell = IG

Fan va rasister är dumma i huvudet egentligen... "svenskfientlig", "politiskt korrekt"... de kör samma inlärda ord som argument hela tiden, de "nationella". Bara ordet "nationell" är ju så korkat att man skäms. Var står du politiskt? "Jag är regional!", "Jag är lokal!"....

Jag är nog.... universal!

Jag säger inte att de är korkade för att de är rasister. Det är lika menlöst som att säga att våldtäktsmän är kräk eller krig är dumt. Det som stör mig är de nya klyschorna de kör med exakt hela tiden, från sverigedemokrater till nynassar. Majoriteten vet inte ens vad uttrycken betyder. Man kan inte öppna Internet utan att den typen av kommentarer haglar ner som aska från en isländsk vulkan. "Antirasister" är inte mindre klyschiga, oftast bara fördömande mot de som inte delar deras syn på invandringen. Lika stort suck där.

Och så inte minst: ordet "nationell" i meningen "rasistisk nationalist"! Man skäms som självhatande arier... Språktest = IG!

Wiehe från Vidderna


Nu är jag en vecka sen igen, men det får Ni ta! Intryck måste smältas!

Förra fredan dök bröderna Kress upp redan på sen eftermiddag/ tidig kväll! De hade två rejäla plastkassar med sig med "frukost"! D.v.s. taco-attiraljer! Och en kasse med hyperintressanta DVD:er! Vi var mer intresserade av att ha taco-kväll efter Wiehe-konserten än att strö ännu en hundring för käk innan på Yllan!

Vi laddade med Wiehe innan det bar iväg till stan! Vi fick kanonbra sittplatser i ögonhöjd med den gitarrbeväpnade soloartisten Mikael Wiehe! Ljussättningen var perfekt med mörkläggning överallt utom just vid Wiehes mikrofonstativ!

Konserten blev som vi förväntat oss: ett magiskt samspel mellan ensamme Mikael Wiehe och publiken; mellan sångerna och mellansnacket!

Föreställningen annonserades i "Kärlekens, Medkänslans och Solidaritetens Tecken"! Och det inleddes oväntat av den enda "avpolitiserade" sången på nya skivan: den vackra balladen "Strö all min kärlek"! Men det annonserades snart efter att det även blev "ilska, frustration och elaka utspel"! Wiehe berättade om sina "elaka" historiska förebilder inom den satiriska konsten; dock kunde han inte själv leva upp till det eftersom han var "för snäll"! Annars försööökte han i "Hej då, trevligt att träffas" där han gör "påhopp" på våra kära Allians-ministrar! Wiehe sa att han gärna hade velat vara med i "Allsång på Skansen", men aldrig blitt tillfrågad! Med denna låten hoppades han bryta barriären! Publiken i Yllan kom att sjunga med! Trots att det på skratten märktes att de flesta inte hört nya skivan! När Maud Olofsson avmålas som "en svensk Margaret Thatcher med kul dialekt" skrattar publiken hjärtligt! Men det största garvet är nog ändå i textraden om när Göran Hägglund "ställs inför Sankte Per och får se att Alf Svensson inte är där"!

Showen kretsar kring Wiehes nya "Ta det tillbaka!", och i titelspåret lyckas han verkligen få publiken med sig i allsång! Vilket är bra, då det är kampsången som ska störta Röverregeringen Reinfeld och ge oss tillbaka våra gemensamma egendomar! Tjuva tillbaka från tjuvarna!

Kvällen bjöd oss mer än nya plattan! "Allt vad jag begär" är ett alster från "Kråksånger" som jag älskat sen mina illröda tonår! "Lindansaren" blev största möjliga tysssstnad i publiken! Vi hade hoppats på Hoola Bandoola, men "Man måste veta vad man önskar sig" och "Huddinge, Huddinge" var två fantastiska alster på raken vi inte riktigt väntat oss! "Keops pyramid" blev ett slutnummer som gick rakt in i själen! Och "En sång till Modet" och Woody Guthrie-tolkningen "Det här är ditt land"! Två sånger jag hört "en massa gånger" live som avslutning! Mikael Wiehe är den artist jag sett flest gånger; över 20! Men dessa som avslutare är lika givna nu! Som extranummer blev det inte väntade "Titanic"! Istället blev det Dylan-tolkningen "Sakta lägger båten ut från land" från samma "Sjömansvisor"! Vilken jag mig veterligen inte hört innan och var en härlig överraskning!

Efter konserten hämtade Anton upp oss och vi åkte hem till mig där jag slängde ihop tacos och vi kollade på underbara dokumentären "Eleganten från Vidderna" om Errol Norstedt! Alias Eddie Meduza!

Stefan Kress tog kortet på konserten via videofilm! Jag kommer tillbaka med mer kommentarer kring konserten! :-)

Fredagskväll på Gamla Näsby






Min kompis Johan ringde tidigare idag och sabbade mina planer på en ensam, fattig och tråkig fredagskväll! Vi blev ett gäng som småölade tills folk fick feber, skulle lägga sig för jobb eller andra sjukdomar!

Idel grabbar i 30-årsåldern (med några år uppåt ibland, hehe)! Ungkarlar! Underskattat tillstånd! Idel musikintresserade nördar!

Huset vi var i var så man kunde svimma! Kolla på toan! Blommor på spegeln! Skärt! Glittrigt dassalock och -ring! Kolla ljusbildspelet på taket! Ståltrådslampan underst! Och framförallt: kolla på varningsskylten i källarskylet vi kylde ölen i! SKÅL!

torsdag 22 april 2010

Pedagogiskt korrekt


"All pedagogisk konst är dålig konst. All god konst är pedagogisk."

Ett väldigt målande (!) citat av "konstnärernas konstnär" Lennart Hellsing som kom upp i kvällens avsnitt av "Debatt", där den nymoralistiska och "ängsliga" svenska barnlitteraturen av idag diskuterades.

"Ängslig" här innebär verkligen inte att personerna i barnböckerna stirrar omkring som Filifjonkan. I själva verket är det så långt ifrån Mumindalen man kan komma. Tillrättalagt. "Skyddande". Ett skrämmande eko av den oskarianska eran, d.v.s. vår egen viktorianska. Fast många gånger värre. Den kontnärliga friheten offras på beskedlighetens altare. Förläggarna censurerar tobak, alkohol, fula ord och allt som kan föra tankarna till sex och icke perfekta familjeideal. Fabliska sjödjur måste bära flytväst. Socialstyrelsen har full kontroll. Detta är inte pedagogiskt. Det är att lura alla barnen att det inte finns en verklighet utanför barnsängen. Lille Nemo syns åter somna gott i Morfei armar bland sina ullegulliga snuttedjur. Ingenting förklaras. Ingenting får problematiseras. En dikotomi mellan vuxenvärlden och barnvärlden fabuleras och fabriceras. Vuxna skriver, eller tvingas skriva, barnböcker för de vuxnas skull. För att det är enklast så. Att blunda för verkligheten. Och barnböckerna blir menlösa och meningslösa.

Socialprusseluskorna skulle förfäras av den rökande, drickande, idegående anarkistiska Muminfamiljen som tar dagen och stunden som den kommer. Men som samtidigt kan lära oss vad empati, värme och omtanke innebär. Detta är pedagogik.

Efteråt tittade jag av en händelse på dockfilmen "Muminpappans ungdom" som tillsammans med "Muminpappans bravader" bygger på Tove Janssons underbara bok "Muminpappans memoarer". Dessa polsk-finska dock- och filtanimationer är otroligt vackra i sig. Men berättelserna och personskildringarna från Mumindalen är vackrast. Muminpappan växte upp på Hittebarnhuset där han i Björklundsk anda fostrades att stå i givakt av sippa kvinnliga hemuler, riktiga prussiluskor. Han stod inte ut utan rymde kvarlämnande ett brev: "Hej då från ett Mumintroll som inte är som andra."

Ute i världen, som sken upp på ett helt nytt sätt för honom, sprang han på en massa udda (och vem vill inte vara udda?) eminenser. Som båtbyggaren Fredriksson, Råddjuret (han hette så för att han "råddade", alltså fnattade omkring och ställde allt över ända) och Joxaren. Sjösättningen av flodbåten Havsorkestern var problematisk eftersom ankartrossen hissades långt uppe på land. "Joxaren gjorde ingenting. Han var född lat och obekymrad. Lite som Snusmumriken." Sån var han. Inget moraliskt fördömande. Gigantiske dronten Edward råkade ofta trampa ihjäl folk med sina stora "ömtåliga" fötter. Vilket ju inte var kul för honom då ju begravningar kostar pengar. På båten lyckas de till sin fasa fiska upp Hemulens moster. Hon kommer att styra och domdera som på Hittebarnhuset: "Det var bedrövligt. Morgonen började med gymnastik. Hemulens moster var på förintande gott humör. Hon satte oss genast i arbete och förbjöd Joxaren att röka och oss alla andra att dricka kaffe. Där försvann äventyret och friheten." Men ett gäng klippdassar närmade sig båten och kom till besättningens undsättning! "Jag kan absolut inte tillåta att ni kommer och stör våra lärorika lekar!", hojtar satmaran. Men klippdassarna undanber sig den typen av pedagogik och vräker henne över bord och för henne bort. Freedom, perkele! Äventyret kan fortsätta!

Excentriska figurer. Tankarna förs till Gorkijs barn- och ungdomsskildringar och dennes "universitet", d.v.s. det han i praktiken lärde sig ute i världen. Detta är pedagogik. Man förstår varför Muminpappan senare i livet har sånt bekräftelsebehov och en drift att ge sig ut på nya äventyr.

Sagor är för både stora och små. Jag blev nyligen klar med den fantastiske berättaren Salman Rushdies "Harun och Sagornas Hav". Trivsam och rolig som lättsamt sagoberättande. Men riktigt irriterande då jag utgår från att den innehåller en massa subtil politisk satir som jag inte förstår. Nu lyssnar jag på den största av sagoberättarna, Selma Lagerlöf (inte hon som läser dock), som ljudbok. "Liljecronas hem". Riktigt traditionell med barnflickor som tvingas spinna lin, fasansfulla vargar i varggropen och självaste fröken Snövit. Socialrealism möter saga och fantasi. Och jag somnar som ett barn efter ett par minuter. Drömmer snövitt och rosenrött. Är det pedagogik? Mysigt är det i alla fall! Jag somnar gott och vaknar lycklig! Klok eller galen får andra avgöra!

onsdag 21 april 2010

Caligulas erkännande - Martin kommer ut ur garderoben


Ja! Jaa! Jaaa! Jaaaa! Jag erkänner!!!!

Jag har försökt dölja det för alla! Jag har inte minst försökt dölja det för mig själv! Men nu när våren och sommaren närmar sig kan jag inte hålla det inne längre! Det ... måste ... ut!

Jag har lyssnat en massa på Skid Row idag! Och njutit av Sebastian Bachs stämma! Hela kvällen har jag lyssnat på W.A.S.P.! Och nu när kvällen börjar bli sen lyssnar jag på The Quireboys!

Jag skyller på att jag lyssnar in mig inför sommarfestivalerna! Och det är ju sant! Men det går ändå inte att dölja eller komma ifrån! Allra minst för mig själv! Jag måste sluta skämmas! Det måste ut!

Jag är hair metal! Verkligen inte helt, men lite som inte går att komma ifrån! Men några procent hit eller dit, det har väl alla?

Mitt långa blonda hår lockar sig ibland.... och nog fan har jag hål i jeansen också....

NP: The Quireboys - Pretty girls

Friluftsdag = Siesta!?


Om en dryg månad börjar Festivalsommaren 2010 med Siesta! i Hässleholm! Förra året var campingen otroligt tråkig: en refug ute vid ett industriområde. Klaustrofobiskt. Och till 99% bebott av gymnasieungar. Vårt lilla gäng var mellan 34 och 40 år. Andra på campingen frågade: "Vad gör ni här?"

Nu har jag förklaringen till denna åldersapartheid! Och värre ska det bli:

"Den 27 maj börjar Siesta. Precis som förra året får gymnasieungdomarna i Hässleholm ledigt för att kunna gå på festival och i år hänger även Kristianstad på och inrättar en friluftsdag för att undvika skolkande elever. Är det festival – så är det."

Nu röjs en ny camping upp som är betydligt större. Den ska bli "Sveriges bästa" och ta emot 12.000 campare. Dessutom ska fyra ridande poliser patrullera. För att kolla så ungarna inte smiter till skolan? Bra sätt att förebygga skolk! Lär, Jan Björklund! Ridande poliser lär du ju gilla!

I år vet jag i alla fall vad jag ska svara på frågan "Vad gör du här?" - "Jag har FRILUFTSDAG, sucker!" Kan jag inte få lön för det också som friluftsvikarie? Och få billigare screwdriver som "pedagogisk lunch"?

Det blir en riktig höjdare och jag längtar redan! Biljetter med camping inhandlas nästa vecka! Och då får det fan ha slutat snöa! Det jag fruktar mest är dock den oundvikliga krocken Khoma - Thåström på torsdagen... *snyft*

Friluftsdag



NP: Skid Row - Youth gone wild

tisdag 20 april 2010

Totally bananas!*



It´s a very nasty claim....

Jag blev riktigt illa berörd när jag såg Fredrik Gerttens film "Bananas!*" på TV nyss. En väldigt bra dokumentär, som Michael Moore fast utan humor och satir. Lite Naomi Klein kanske? Dole är ju en logo man är väl bekant med i juicedisken. Dock inget märke jag brukar köpa. Och jag hoppas för alla apelsiner i Västergötland att man inte hör liknande saker om Brämhult om 30 år...

Centralamerikansk arbetskraft väger noll och nada i detta amerikanska storbolags ögon. I rätten lades det av en empatisk person fram hur grymt det var att genom besprutningsmedel som framkallar infertilitet ta ifrån fattiga människor den enda glädjen de hade i livet: att skaffa barn. Det hände att deras hustrur övergav dem då de inte kunde skänka dem barn. Och den totala fattigdomen och ensamheten drabbade dem. Doles köpta advokat anklagade istället bananarbetarna som stämt bolaget för lögn och bedrägeri.

Men plantagearbetarna i de bokstavliga bananrepublikerna Nicaragua och Honduras lyckades ändå vinna till slut. 25 miljoner dollar i skadestånd är en bananfluga i Doles plånbok. Men det är en stark symbolseger. Och arbetarnas och deras advokaters strategi låg fast: nu fanns ett prejudikat som de kunde gå vidare på! Dole var inträngda i ett hörn! Och macheten skulle vina mot dem tills den siste av alla tusentals drabbade av giftet fick upprättelse!

Sånt gör ändå att man kan somna lite gott! Kamp lönar sig! Trots vetskapen att storbolagen inte skyr några medel för att maximera profiten! Och att välutbildade advokaters heder går att köpa för dollar! It´s a very nasty claim.... men ack så sant! Totally bananas!

Pinsamheten mildras ju knappast av att Dole stämde Fredrik Gertten för filmen... fniss... totally bananas!*

Skade-glädje






Nej se det snöar, det var väl roligt, hurra!

Så vart vi där igen! Underbart! Det behövs lite snö nu så pollen lägger sig, muahahahaha!

Mysigt att sitta inne med en varm mugg kaffe när stora snöflingor segnar ner från den askgrå himlen! Och de lägger ju inte sig utan smälter direkt!

Självfallet handlar det inte om något annat än Skadeglädje! Vårkänslorna hos folk dämpades ju ändå av det coola vulkanutbrottet på Island! Eyjafjallajökull pruttar ju bara ut små askmoln (kanske det som faller just nu då folk glömt bort uttrycket "aprilväder")? Tänk då om Katla vaknar! Träffas man av hennes eld blir man förlamad, det har man ju läst och sett i "Bröderna Lejonhjärta"!

Vintern 2010 är den härligaste, vackraste och roligaste jag varit med om! Det näst roligaste var att promenera på drivor och riskera att bryta skånkarna! Det absolut roligaste var andras reaktioner! "Nu får det fan i mig räcka!", klagade folk efter två veckor av "efterlängtad riktig vinter"! Efter två månader låg det vita vackra kvar! Två månader senare likaså...! Muahahahaha!

Skadeglädje är det rätta ordet! Detta blogginlägg vill jag tillägna en av våra nordiska bortglömda gudinnor: Skade!

Skade är vinterns och jaktens gudinna, namnet kommer från fornisländskans (hej igen, fatala Island!) Skaði. Hon var ursprungligen en jättinna men kom mer och mer att närma sig gudarna i Asgård. Hon gifte sig med guden Njord, men de gick snart bokstavligen åt olika håll. Njord trånade efter måsarna och havet, fjällan Skade efter fjällen och vargarna. Trymheim heter hennes boning i fjällen.

Skadeglädjen är som bekant den enda sanna glädjen! Så även för jättinnan-assynjan Skade! När gudarna i Asgård misslyckades med att få henne att skratta lyckades den förslagne Loke med detta: genom att fästa ett rep mellan skägget på en get och pungen på sig själv! Hon var även den som fäste en etterdrypande orm över den bundne Loke då denne orsakat hennes gamla kärlek Balders död!

Skade är ett maskulint namn och hon har likheter med guden Ull som även han tar sig fram på skidor! Så fram med ullstrumporna ni handlat på Ullared (som fått sitt namn efter Ull) och njut av vintern nu när vi närmar oss maj! Muahahahaha!

Sensmoral: Skadeglädjen är den enda sanna glädjen!

(Av en ren tillfällighet råkar jag lyssna på Sven-Bertil Taube och "Här är den sköna sommaren"!)

Rocksommaren närmar sig!


Jäflar! Nu känns det som att rocksommaren närmar sig!

Jag blev lovad en 4-dagarsbiljett till Sweden Rock Festival idag; den "billiga" varianten de släppte först! Vilket innebär att jag spar en tusing om jag även vill se band på onsdagen! Och det vill jag ju! Pröjsar biljetten om en vecka när lönen kommer!

Strax efter detta glädjande besked släpptes spelschemat till samma festival och det oundvikliga blottlades: bandkrockarna!

INGA kul SRF-krockar!!!! Hej då: Slayer, Aerosmith, Grave Digger, DAD, Mastodon, Behemoth, Watain..... :-(

Hmmm... Slayer kan jag se första kvarten på, sen ska jag ju se dem på Sonisphere oxå. Amon Düül II är ett absolut måste! Ingen kastastrof.

Aerosmith kan jag se första halvtimmen på, sen räcker det med vit kavaj. Kanske t.o.m. slutet efter Mayhem. Ingen katastrof.

Grave Digger kan jag ha och mista. Bif Elf är ett måste! Ingen katastrof.

High on Fire eller DAD är en humörfråga. Ingen katastrof.

Mastodon hade jag sett fram emot. Behemoth hade varit kul. Men bägge banden lär återkomma. Billy Idol och Gary Moore är två av huvudanledningarna till att jag kommer. Ingen katastrof.

Watain körande Bathory hade jag definitivt sett fram emot. Men va fan; kolla på ett coverband när WASP kör från två första plattorna? Ingen katastrof.

Nåja, man lär ju sitta en hel del på campingen också och vakta tältet från Bajsmannen!

Sedvanlig "middags-doom" med Big Elf och Cathedral och dagar och kvällar som verkligen kan uppfyllas av musik! Fy fan va kul det ska bli! Längtar som satan!


Och idag släppte även Rockweekend band! Sebastian Bach! Snacka om uppköp från rest-Skid Row som de bokat men tvingats släppa! Fan ta honom om han schabblar bort sig igen så (närvarande) Bonafide äntrar scenen...

Brudar! Det är inte bara Sebastian Bach som ska till Rockweekend! Även bland besökarna finns det lönnfeta blonda gossar som inte är 18 längre! (Som arbetssökande har jag lärt mig att marknadsföra mig, får se hur detta går...)

We are the youth gone wild!!!!!!!!!!!!

AC! Med tanke på att vi som bestämt oss för att undvika girigbukarna SRF med sina överpriser ändå inte kan hålla oss därifrån är det en händelse som ser ut som en tanke att jag lyssnar på Skid Rows "Slave to the grind" just nu! DC!

fredag 16 april 2010

Moder Natur klämmer en finne


Små lätta moln ser jag på min himmel, min himmel som är blå! Inte ett vulkanaskmoln så långt ögat kan nå!

Askan från vulkanen på Island lägger sig tydligen över Göteborg. Som Vesuvius aska över Pompeji. Om tvåtusen år kommer folk att gräva fram Göteborg där allt är bevarat från 2010. Hmm.... Alla hette Glenn... Hmm... De hade en kyrka där de tillbad fisk... Högkultur?

Jag kan sitta och njuta av vårsommarvädret och göra mig lustig. Medan andra stackare har dimmig sikt. Och värst har de arma satar som är strandsatta utomlands eftersom de inte har egna vingar och navigationsförmåga att flyga med.

Nu handlar det inte om ett Armageddon orsakat av oss själva. Global Warning. Nu är det Moder Natur som leker lite. Klämmer en finne så det sprutar lite var. Helt i sin ordning. Det är inget nytt Pompeji. Ni som sitter på McDonalds på nån flygplats blir inte konserverade och monterobjekt för turister om tvåtusen år. Ni är snart hemma. Drick ert plastmuggkaffe i lugn och ro. Don´t worry, be happy!

Detta handlar inte om skadeglädje för att jag själv inte har råd att flyga utomlands. Jag vill bara förmedla lite positivt tänkande (hihi).

Vad det gäller Global Warning tycks Kuba vara rätt på det. Det måste svida skönt i pungen på Bror Duktig-liberaler som Fredrik Malm. ;-9 <---- skadeglatt leende

ElMundoUMuerte


Nu ska jag trösta alla som förtvivlar med en mäktigt episk sång med Satyricon: "Black lava" från underbara skivan "Vulcano"!!!!

VulcanoBlackLava



Black lava! Drifting down the mountainside! Black lava you can´t fight!

torsdag 15 april 2010

Kärlek eller hat? Försoning eller hämnd? En jävla soppa...



Mums! Mätt på minestronesoppa efter badet! Har några kilo pulverminestrone som nödproviant, haha. Kryddar man till det lite extra blir det riktigt gott. Mättande med all pasta. Och vackert bronsfärgat. Frågan är om minestrone inte kommer på bronsplats efter peking- och gulaschsoppa?

Kollade på Jonas Gardells "Åh, herregud!" på SVT Play när jag slevade i mig soppa. Näst sista avsnittet, snyft... Jag gillar serien skarpt. Både som historielektion och för att de stora frågorna ställs. Ikväll handlade det om Kärlek och Hat. Försoning eller Hämnd. Saker jag själv funderar mycket över.

Några välkända verser från det amerikanarna brukar kalla "The Book of Love":

"Vid Babylons floder satt vi och grät, när vi tänkte på Sion" (Ps 137:1)

When we remember Boney M....

"Babylon, du förstörerska, lycklig den som får vedergälla vad du har gjort mot oss.
Lycklig den som får ta dina späda barn och krossa dem mot klippan"
(Ps 137:8-9)

Hårda bud i Mellerud, som badvakten sa på arombastun ikväll...

"Drömmer du om huvuden som ligger i en korg, vill du sätta upp galge på Gustav Adolfs Torg?" sjunger Mikael Wiehe av en ren tillfällighet just nu...

Vad är att föredra? Öga för öga, tand för tand eller att vända andra kinden till? Är det alltid rätt att förlåta? Kan man förlåta utan att glömma? Måste målet alltid vara försoning?

När jag känner mig förorättad blir jag förändrad. Den Svarta Fén sätter sitt trollspö på mig. Vargen i mig vaknar. "...när jag ställs inför ett svek, då blir jag hemsk, då vill jag skåda hjärteblodet!" som Björn Afzelius sjöng. Och just sån blir jag. Jag vill med glädje förgöra svikaren eller förövaren. Med kolsvarta pupiller i mina eldsprutande ögon. Armarna och pek- och lillfingrarna utsträckta i en satanisk förbannelse.

"Hämnd smakar sött i munnen, men bittert i hjärtat" sa Errol Norstedt (alias allas vår Eddie Meduza) i en intervju strax före sitt frånfälle. Och sannare än så kan det nog inte bli.

Kanske är försoning det bästa ändå? Att glömma, eller åtminstone skita i det skedda, och gå vidare? Det finns få saker jag irriterar mig mer på än långsinta människor. Bittra, buttra surpuppor med taggarna utåt. Såna som kan infektera det gladaste sällskap. Alla säger och gör skit. Men man förändras ju. Både humöret och man själv som människa.

Men oförrätter kräver nog sin preskribtionstid. Åtminstone för mig. En oförrätt innebär våld på rättvisan. Risken finns att man tror att man är förlåtande när man i själva verket är feg.

"Hej hören I kristna herrar
Som bonden i bojor slog
Det gisslet som ryggen ärrar
av det har vi väl fått nog?
Väl månde allt folket gråta
Som haver herrar som I!
Väl månde vi er förlåta
men aldrig förglömma vi!"

(Cornelis Vreeswijk)

Meddelanden till Er




JAAAAAAA!!!!!!! Drömmen och förhoppningarna besannades!!!!!! KHOMA kommer till SIESTA! i sommar!!!!!! I sommar???? Nästa månad, för bövelen!!!!!

De lirar på torsdan! Samma dag som Thåström och Dinosaur Jr! Blir grymt! Cult of Luna på Siesta! förra året! Khoma i år!

Jag blir mer och mer peppad att se Teddybears på samma festival! Deras nya "Devil´s Music" är såklart mycket bra. Dock lite ojämn. Den når inte riktigt upp till klassikerna "Rock´n roll High School" och "Fresh". Vilket man inte kan begära då det är två av världens bästa plattor!

A rude message to you: The Specials kommer till West Coast Riot! Fy fan va kul! Jag SKA (<--- Göteborgsskämt!) bara dit!!!!!!

Mindre jubelframkallande är att Peter Steele har lämnat oss. Hur trista Type O Negative än var på Wacken 2007 så är detta beskedet satan så mycket tristare. Mästerverket "Bloody Kisses" får bli ett värdigt requiem. Oh! Please don´t go!

onsdag 14 april 2010

Veckans uppfinning: Grillpannan


Grillpannan! Vilken uppfinning! I min elgrill blir det inte alls som riktigt grillat, lika lite som en gratäng i mikron blir som en gratäng i riktiga ugnen! Men i grillpannan! Jävlar i min lilla panna! Ni ser ju själva de svarta ränderna! Och krispigt blir det! Man tar sig för pannan! Och penslar på grillolja och och sprutar på BBQ-sås!

Fläskfilé, potatisklyftor och bearnaisesås! Riktig helgmat en lill-lördag som denna! Isvatten till! Saken är den att jag är absolut pank och måste använda fantasin och leta extrapriser för att klara mig till slutet av månaden! Och på Netto hittade jag ett halvt kilo dansk fläskfilé för 19,90! Bearnaisesåsen är Blå Bands som jag får gratis från farsgubben som får sånt gratis från sitt gamla jobb! Gratis, billigt och snabbt! Och gott!

Men tillbaks till grillpannan! Vilken uppfinning! Fast jag bävar för att diska den jäveln imorgon! Ikväll pallar jag inte! Jag är proppmätt! ;-p

Grodperspektiv



















Ännu en solig sommardag! När jag satt på stenen vid sjön och vilade bena fick jag nya kompisar: grodor! Eller är det paddor? De är skitcoola i alla fall! Ser riktigt fräna ut, särskilt när bara upphöjningarna till ögon sticker upp!

Det jag gillar med dem är att de är precis som jag: de simmar omkring lite slött, klättrar upp på en sten när de känner för det och bara softar! Chillar! Åtminstone är det så jag vill leva! Och försöker! Leva för stunden! I nuet! De simmar, badar, solar och leker med varandra! Rider på ryggen på varandra! Så jävla sköna!

Tyvärr går ju livet på som en ångvält... Kolla bara på understa bilden på den första grådisen jag sprang på (mötte alltså, jag är oskyldig till stackarns död)... platt som ett löv (kanske en lövgroda?)... Det värsta är ändå att den ligger bredvid ett tillplattat tuggummi... så värdig "begravning"... fy fan... hellre smäktar man i understa avdelningen av Dantes Inferno med Judas, Brutus och Malcolm McLaren...

Jag fick en ny handläggare på Arbetsförmedlingen idag! Jättesnygg och jättegullig! Förra jag hade fick mig enbart att känna mig tillplattad! Som grodan! Motarbetad! Manglad! Hoppas att denna här nya ska lyfta mig så jag kan simma och plaska omkring i möjligheternas sjö! Åtminstone ibland hålla mig ovanför ytan i solskenet! Som grådisarna på bilden! Annars får jag väl själv se till att göra det! Ingen jävla padda ska stoppa mig!