Så vart man farbror för andra gången! Perfekt planerat av broder Daniel (hoppsan, vart kom mamma Sofia in?!) under syster Emmas 30-årsdag! Det verkar ha gått riktigt bra och att de åkt hem samma kväll! Rörande gulligt att se lille storebror Dorian med några timmar gamla Étienne i knäet! Vackra barn kräver vackra namn! Så förbannat tradigt att Sverige ska vara så avlångt och att man som arbetslös inte har råd att träffa sina nära och kära!
Farbror känns respektingivande! Jag är morbror till otaliga balla kidz, men morbror låter mer spjuveraktigt! En som inte är så tantig som mostrarna utan mer uppsluppen och busig! Farbror låter förvisso gubbigt och stofilt som satan! Ända tills man tänker på cosa nostra och "Gudfadern"! Då låter det duktigt respektingivande! Brorson låter väldigt mycket Ankeborg, men samtidigt maffia och nepotistiska favörer! Me like, bortsett från den töntiga patriarkala strukturen!
För jag är faktiskt farbrorn som inte vill bli stor! \m/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar