Wiehe från Vidderna

Nu är jag en vecka sen igen, men det får Ni ta! Intryck måste smältas!

Förra fredan dök bröderna Kress upp redan på sen eftermiddag/ tidig kväll! De hade två rejäla plastkassar med sig med "frukost"! D.v.s. taco-attiraljer! Och en kasse med hyperintressanta DVD:er! Vi var mer intresserade av att ha taco-kväll efter Wiehe-konserten än att strö ännu en hundring för käk innan på Yllan!

Vi laddade med Wiehe innan det bar iväg till stan! Vi fick kanonbra sittplatser i ögonhöjd med den gitarrbeväpnade soloartisten Mikael Wiehe! Ljussättningen var perfekt med mörkläggning överallt utom just vid Wiehes mikrofonstativ!

Konserten blev som vi förväntat oss: ett magiskt samspel mellan ensamme Mikael Wiehe och publiken; mellan sångerna och mellansnacket!

Föreställningen annonserades i "Kärlekens, Medkänslans och Solidaritetens Tecken"! Och det inleddes oväntat av den enda "avpolitiserade" sången på nya skivan: den vackra balladen "Strö all min kärlek"! Men det annonserades snart efter att det även blev "ilska, frustration och elaka utspel"! Wiehe berättade om sina "elaka" historiska förebilder inom den satiriska konsten; dock kunde han inte själv leva upp till det eftersom han var "för snäll"! Annars försööökte han i "Hej då, trevligt att träffas" där han gör "påhopp" på våra kära Allians-ministrar! Wiehe sa att han gärna hade velat vara med i "Allsång på Skansen", men aldrig blitt tillfrågad! Med denna låten hoppades han bryta barriären! Publiken i Yllan kom att sjunga med! Trots att det på skratten märktes att de flesta inte hört nya skivan! När Maud Olofsson avmålas som "en svensk Margaret Thatcher med kul dialekt" skrattar publiken hjärtligt! Men det största garvet är nog ändå i textraden om när Göran Hägglund "ställs inför Sankte Per och får se att Alf Svensson inte är där"!

Showen kretsar kring Wiehes nya "Ta det tillbaka!", och i titelspåret lyckas han verkligen få publiken med sig i allsång! Vilket är bra, då det är kampsången som ska störta Röverregeringen Reinfeld och ge oss tillbaka våra gemensamma egendomar! Tjuva tillbaka från tjuvarna!

Kvällen bjöd oss mer än nya plattan! "Allt vad jag begär" är ett alster från "Kråksånger" som jag älskat sen mina illröda tonår! "Lindansaren" blev största möjliga tysssstnad i publiken! Vi hade hoppats på Hoola Bandoola, men "Man måste veta vad man önskar sig" och "Huddinge, Huddinge" var två fantastiska alster på raken vi inte riktigt väntat oss! "Keops pyramid" blev ett slutnummer som gick rakt in i själen! Och "En sång till Modet" och Woody Guthrie-tolkningen "Det här är ditt land"! Två sånger jag hört "en massa gånger" live som avslutning! Mikael Wiehe är den artist jag sett flest gånger; över 20! Men dessa som avslutare är lika givna nu! Som extranummer blev det inte väntade "Titanic"! Istället blev det Dylan-tolkningen "Sakta lägger båten ut från land" från samma "Sjömansvisor"! Vilken jag mig veterligen inte hört innan och var en härlig överraskning!

Efter konserten hämtade Anton upp oss och vi åkte hem till mig där jag slängde ihop tacos och vi kollade på underbara dokumentären "Eleganten från Vidderna" om Errol Norstedt! Alias Eddie Meduza!

Stefan Kress tog kortet på konserten via videofilm! Jag kommer tillbaka med mer kommentarer kring konserten! :-)