17 mars är som bekant St. Patrick´s Day (Lá Fhéile Pádraig). Efter det irländska helgon som enligt legenden kristnade landet och drev ut ormarna från Den Gröna Ön. Hemma på Näsby fält ser jag heller aldrig några ormar. Inga helgon heller. Men visst grönskar det. Och mitt hedniska hjärta blommar upp. Liksom blåsipporna i backen. Ur sin bädd av höstens ännu inte multnade löv. Naturen vissnar och gror. De yrvakna sipporna gråter efter en vecka redan efter ett vårregn. I Norrland lär snön ännu ligga kvar. Hemma i mitt paradis känns det mer som en vårtorka... Själv uppfylls jag dock av solens energi. Som en död mobil på laddning. Plötsligt lyser jag upp. Vibrerar. Ler. Fåglarna kvittrar. Hackspetten trummar. Gåsastreck öven den blå himlen. Där solen sakta går ner över sjön. Aj! Mitt romantiska hjärta får sig en törn. Av lycka... Med floran följer faunan. Människorna som plötsligt dyker upp. Jag som brukar vara ensam i mitt sagorike. Och det gamla trollet som sitter vid stigen med papiljotter i sitt toviga rufs. Som de ovetande skulle kalla en rotvälta... 20 mars infaller vårdagjämningen. Det egentliga nyåret. Då önskar jag av hela mitt hjärta att ni inte bara har trevligt fredagsmys. Då hoppas jag även att det grönskar för er... Äh, jag lovar att fixa en Vår åt er alla! Se det som ett heligt löfte! Så ni kan få fira mig som ett helgon i eviga tider! Slàinte! ♥ ♥ ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar