Freud

Siegmund Freud från Wien var den som i slutet av 1800-talet startade igång den akademiska disciplin som idag är en självklarhet: psykologin. Psykologer, terapeuter, kuratorer... en självklarhet för varje skola och arbetsplats (innan girigheten nyligen fick sitt läskiga prejudikat). Denna skola blev ifrågasatt, hånad och bespottad från första början. Som Freud långt in på 1930-talet i sin ålders höst konstaterande. Ska man vara pionjär på ett nytt paradigm och tänkande måste man våga slänga ur sig påståenden!

Karl Marx, som ett exempel, var inte en lika stor innovatör. Han, och polaren Friedrich Engels, byggde vidare på den judiska messianismen ("Gudsriket" blev det "ateistiska" kommunistiska framtida frälsningssamhället som "de historiska lagarna" tvingar fram) i kombination med Hegels kristna dialektik (tes - antites - syntes; allt bygger på motsättningar som i sin inbördes kamp leder till det bästa). Detta konstaterade Freud.

Varför är Freud kontroversiell idag? Folk idag slänger sig otroligt mycket med namnet. "Freudian slip" är ett av anglo-saxarnas standarduttryck, trots att de inte vet vad det kommer ifrån. På svenska har det blitt "freudianska felsägningar". Det hela är ganska självklart: handen på hjärtat, säger Du aldrig fel så det blir rent pinsamt? Allt handlar om den hårddisk vi kallar hjärna. Detta fantastiska minne bearbetar saker konstant (även under djup sömn). Hjärnan bearbetar en sak den tycker är viktigast, och det får uttryck i vad hjärninnehavaren råkar slippa ur sig. Freud drog skämtbildsexemplet med "tankspridda professorer". Självklart är det väl så att om man tänker på stora saker sker det på petitessernas bekostnad? Rent mekaniskt? Ett pinsamt fenomen är att folk associerar "freudianska felsägningar" med att råka säga sexuella tankar. Men detta bygger på en av de största fördomarna om Freud.

Jag menar att Freud överdrev de sexuella aspekterna lite. Men inte mycket. Carl Gustav Jung bröt med Freud och menade att han var för sexfixerad. Istället hade Jung en slags kristlig andlig agenda. Men, alltså,: för artens fortbestånd förutsätts en extrem sexdrift. Hur vi än försöker urskylda våra olika begär (karriär, alkokol, musik, barn, mat, utseende, idrott etc.) så är det sexualdriften som ligger bakom. Människan har ett fantastiskt symbolsystem. Är det märkligt om saker symboliserar kukar och fittor, lusta och barnalstring?

Det jag tycker är mest intressant hos Freud är teserna om barndomens betydelse. Ett barn är ett "tabula rasa" (oskrivet vad ungen ska ta till sig) och äkta "naturligt". Varför skulle inte det bekväma härbärget i livmodern ha plats i barnets psyke? Det första stadiet i livet enligt Freud är "det orala". När man diar och suger näring från en person som betyder liv och död för en. Två av fem sinnen aktiveras av oral verksamhet: smak (smaklökar) och känsel (munnens extrema känselnerver). Dessutom går det signaler till hjärnan som aktiverar lustsignaler.

Sen kommer det "anala stadiet". Att barnet upplever sin första kreativitet: jag producerar bajs! Dessutom är det skönt att pilla sig i rumpan! (En anal-ogi på utvecklingsläran och Marx historiska determinism.)

Oidipus-komplexet då? Hur sjukt verkar inte det? Att vilja knulla morsan och mörda farsan? För det första och sista handlar det inte om det. Sexualdriften kommer först med könsmognaden och puberteten. Under det infantila stadiet finns få alternativ till det extremt självfixerade. Man har inte hunnit leva så länge att man socialiserats, via samhällets normer, bort från sin egocentrism. Är livsdriften den starkaste (sjukt vore det annars) så vill man kanske oskadliggöra konkurrensen om brösten? Men drifter släpper inte så lätt. Snart är det Lucia (Freud "avlivade" Gud som ett psykologiskt behov). Varför hängivs vi, pojkar som flickor, av en kvinnlig ljusgestalt?

Slutligen: flickornas penisavund? Där ställer jag mig skeptisk till Freud och dagens feminister. Flickornas "framstjärt" kan både kissa och fascinera med sin anatomi. En klitoris motsvarar ett ollon (utformning, känsel, förhud). Äggstockarna motsvarar testiklarna. Även tjejer kan kissa i kors. Här tror jag att Freud gått i sin egen fälla: de rådande föreställningarnas diktatur!

Idag tycks psykologerna håna och ta avstånd från Freud. Är det inte högsta tecknet på oidipus-komplexet: att mörda psykoanalysens fader för att som gökungar själva dia och sugande nära sig på disciplinens nya bröstmjölk?