Måndag och månkväll....

En somrig sensommarkväll. Första måndagen i september. Jag tar en promenad på Näsby fält. Solnedgång över ängarna. Vandrar i sakta mak men tycker inte att de förbifarande joggarna stör märkvärt. De har lika stor rätt till fältet som de andra djuren (och i synnerhet honorna kan vara riktigt trevliga att titta på).

Sätter mig vid sjön. Solen är borta och kvällen känns plötsligt ruggig. Stråk av vildgäss vrålar nästan desperat. Börjar själv få höstkänning. Vandrar tillbaka. Nu är det riktigt mörkt. Melankoli. Bättre på ängen än i sängen..... men oj vilken måne! En sommar blev höst. Som genom en förtrollning. En måndag blev en månkväll. En mer magisk än manisk sådan. Det är förbluffande hur naturen kan förvandla ens känsloläge....