Veronica fick i fredags förmiddag möjlighet att rasta benen mellan Falkenberg och Karlskrona då hon hämtade upp mig i Kristianstad. Och jag fick ett gyllene tillfälle att visa henne Näsby fält. Mitt eget lilla förtrollande naturområde jag talat så lyriskt om. Hon tycktes själv bli lite lyrisk. Jag undrar om inte träden fick lika mycket kraft av hennes kramar som hon av träden? Jag fick åtminstone kraftig energi när hon kramade mig. Och "häxkvinnan" gjorde sig väldigt bra med "häxträdet". Lika magiska och levande båda två. Ett par små flintastenar fick hon plocka med hem som minne. Och kraft. Välkommen tillbaka till våren när det blommar och grönskar! ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar