Unga älskande par tar romantiska foton på "mina" platser. Jag skyndar förbi Norra Lingenäset, tränger mig igenom taggiga snår och sätter mig på en sten vid sjön vid Södra Lingenäset. Här får jag vara ifred och tycka synd om mig själv för att jag är så ensam. Tills en gubbe med hund kommer och vänder. "Där sitter en läskig pundare" tänker han väl. Det bjuder jag på. De magiska svamparna står trädens stammar för. Jag "snusmumrikar" på en sten. Ensamhet och stillhet i solen. På en sten vid en sjö i skogen. Lyckligt vemod. Jag beskådar solen som glimmar på sjön. Tänker att där simmar nog nakna najader nere någonstans. Två träd bildar ett heligt kors mot en klarblå himmel. Jag vet inte om jag är lycklig eller olycklig. Naturen är verkligen som musik. Kan locka fram precis alla känslor. Utom likgiltighet. Som ju är en avsaknad av känslor. Där skiljer den sig verkligen från TV:n. Skulle vilja göra upp en lägereld i skogen och grilla korv. Men får bita i det sura äpplet och gå hem till lyan och grilla chorizo i elgrillen istället. Avnjuta framför TV:n... "Vildmarkens son"... Nåväl, sommaren har bara börjat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar