Integration

Jag tycker att det är hög tid att vi faktiskt börjar våga tala om att Sverige under många år misslyckats med sin integrationspolitik. Att det bara fortsätter och ökar. Leder till ännu mer söndring i samhället. Utanförskap. Att den svenska enhetskulturen faktiskt är hotad. Att vi måste minska med 90%. Minst. Nu. Sverige har på extremt kort tid blivit ett väldigt segregerat samhälle. Ni har nog själva märkt av det.... Sjuka och friska. Gamla och unga. De med och utan arbete. Kvinnor och män. De ökande klyftorna mellan de med och utan inkomst är rentav världsledande. De redan drabbade blir hela tiden extra bestraffade. Den nuvarande regeringen försökte i sin budget åtminstone putsa lite på segregationen. I alla fall inte spä på den. Förbättra lite för ensamstående mammor. Se till att arbetslösa åtminstone kan köpa en liten julklapp till sina barn. Låta fattiga pensionärer få några små hundringar mer i månaden. Stoppa utförsäkringarna av svårt sjuka som slutat tro på gudomliga under. Men så kom Sverigedemokraterna och sabbade det hela. Segregationens värsta politiska utslag. Reaktionens jihadister. Och den gamla borgerliga regimen andas morgonluft. Nu kan vi segregera ännu mera. Ha en arbetsmarknad för invandrade, en för unga, en för gamla, en för sjuka.... 1800-talet andas morgonluft! Barn och cancersjuka får fysiskt plats att ha fas 3 i våra gruvgångar i Lappland! Eller.... så.... börjar vi fundera över hur vi integrerar alla olika men lika unika i vårt faktiskt väldigt vackra och rika land så att vi alla får plats?! Jag menar: hallå!!! Det är väl ändå snart 2015???!!!!