Aprilväder. Så skulle jag nog kunna kalla mitt känsloliv just nu. Efter en fin helg då jag träffade mina älskade syskon med familjer och barn. Och älskade mamma fick i fredags just den ljusa och fina begravning vi ville skänka henne. En fin lördagskväll med en lägereld och en vän i skogen. Sen hem och landa i ensamheten. Lugna sinnet. Innan jag känner att jag börjar falla i en grop av tomhet. Rädd att förlora tron, hoppet och kärleken. Inför min egen spegelbild. Drabbas av deppet som för mig hör gråkalla hösten och mörka vintern till. Men nu är det vår. Verkligen. En värmande sol på en blå himmel med små lätta moln. Små gula solar i det gröna ogräset. Körsbärsträdens kronor exploderar i skärt. Änderna simmar lojt i dammen hemmavid. Planterade blommor som röda små hjärtan i rabatten utanför porten. Jag behövde verkligen dagens promenad i Kristianstad. Imorgon ska jag se till att vara lite glad igen. Annars får jag ju ingen Glad Påsk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar