Söndag. Solens dag. Februaris första dag. Månaden då mitt höst- och vinterdepp brukar vara som värst. Då jag saknat solens livgivande energi allt för länge. November är dyster. Men då brukar trots allt höstens färger ännu lysa kvar. Men i februari vänder det trots allt. Det blir ljusare för varje dag. Och denna månadens första dag är klar och vacker. Jag passar på att ta min välbekanta runda på Näsby fält. Medan solen dalar över hagar, ängar och sjö. Översvämningarna som tillkommit då Kristianstad rivit sina vallar mot just översvämningar har lagt sig så pass att jag kan vandra hela rundan. Över stock och sten. Jag kan komma in i min trollskog. Mina trollträsk. Med sin smaragdgröna mossa och fantasieggande formationer. Jag blir åter som en liten pojke i skogen. Jag lever upp. Blir lycklig. Och plötsligt lyser en vacker magisk måne över fältet. Det har bara gått tre timmar i sakta mak. Men jag har fått uppleva både sol och måne över nakna popplar. Det känns som en saga. För alla sinnen. Och februari har börjat på ett sätt jag aldrig ens kunnat drömma om....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar