Måndagsevangelium

Första måndagen på nya året. Söka jobb, motionera och försöka bränna bort 5-6 kilo. Ta itu med ärenden som ligger och pockar och otåligt väntar... Det känns som att julfriden är slut och att Vardagen plötsligt dyker ner från skorstenen. Grottekvarnen lockar: "Välkommen att malas till köttfärs i en hastigt nertryckt Gorby-pirog!" Snön är borta, träd och buskar kala och döda. Allt är åter grått. "Kom hit ska du få stryk!" skriver Arbetsförmedlingen i sina fantasilöst standardiserade torped-brev. Det finns de som har det värre. Jag känner mig ändå ganska stark. Jag kommer att hålla ryggen rak. Huvudet högt. Svärdet blankt i min knutna näve. Blodet ska spruta. I mina ådror. Rött och hett. Jag är ingen leksak. Jag är ingen slav. Åt Tristessen. Åt Grottekvarnen. Åt Det Gråa. Jag har min Stolthet. Jag har min Värdighet. Jag har mitt Liv. Och det är jävligt heligt. Så ring, väckarklocka, ring. Det nya året in. Den nya veckan in. Jag stärker mig med kaffe och musik. Jag erövrar Vardagen. Jag erövrar Livet. Jag slänger på mina kängor och vandrar ut i den friska luften. I do it MY WAY!!!!!!!