En reaktionär är en reaktionär. En mörkerman är en mörkerman. En religiös fundamentalist är en religiös fundamentalist. Oavsett etnicitet. Oavsett religion. Hur många "vanliga svenskar" är för homoäktenskap? Hur många är för nuvarande abortlagstiftning? Vi har lätt att se den "gröna faran". Muslimer mitt ibland oss som beter sig annorlunda. Främmande och skrämmande. Och en och annan är säkert reaktionära. Mörkermän. Religiösa fundamentalister. De pallar kanske inte heller med "PK-maffian". "Homo-agendan". "Feminismen som gått för långt". Men de utgör trots allt ingen politisk fara. De står snarast utanför makten. Kanske rentav utanför jobb och bostad och rättsskydd på grund av namn, uttal och utseende. Vilket självfallet inte ursäktar deras fördomsfulla hållning ett dugg. Men de utgör inte ett politiskt hot. Enbart riktigt enfaldiga svenskar tror på förekomsten av eller faran för "sharia-lagar i Malmö". Däremot har vi två små farliga partier i Sveriges riksdag. Reaktionära mörkermän vars "värdekonservativa" ideologier har den högervridna kristendomen som fundament. Som vill ha tillbaka de "traditionella" familjeidealen. Där det finns genetiska skillnader i biologin som gör att vi snarast måste sluta med genuspedagogik och delad föräldraförsäkring. Att det är "naturligt" (läs: gudomligt förskaffat) att kvinnan går hemma och sköter man, hem och barn. Att vi ska återinföra sambeskattningen (vars avskaffande gjorde tiotusentals svenska kvinnor ekonomiskt och personligt självständiga och fria för inte alls så länge sen). Att vi måste "anpassa abortkvoten efter EU" (där länder som Malta förbjuder abort för våldtagna tonåringar). Detta kan Sverigedemokraternas slätrakade ansikte Jimmie Åkesson sitta och köra med i TV:s Agenda. Utan kritik. Här ska vi minnas att Kristdemokraterna väldigt nyligen lade käpparna i hjulet för ett avskaffande av tvångssterilisering av transsexuella. Och att det för bara ett par år sen var ett påfallande manfall från Kristdemokraterna till Sverigedemokraterna just på grund av frågor som aborträtt, kvinnans rätt till sin egen kropp, och svenska människors rätt att själva välja partners. Till skillnad från de skäggiga muslimska reaktionära mörkermännen till religiösa fundamentalister i de svenska förortslägenheterna så utgör "våra egna" slätrakade reaktionära mörkermän till kristna fundamentalister i den svenska riksdagen en ruggigt stor fara. Och när de dåligt maskerade rasisterna i Sverigedemokraterna anklagar "PK-etablissemanget" (det vill säga alla utan dem) för att "oansvarigt krama folk från andra kulturer som inte passar in" för att vi har ett jävla ansvar att skydda kvinnor från stening och homosexuella män från hängning i just de kulturerna som Sverigedemokraterna annars hetsar mot vill man varken skratta eller gråta.
fredag 26 april 2013
Vår Borg är oss en väldig Gud
I Svea Rike är det regel att göra narr av folk som tror på Gud. "Jag tror inte på någon jag aldrig sett!" eller "Finns det vetenskapliga bevis på att Gud finns?" är de vanligaste "motbevisen". Jag tänker inte gå in på Guds (vem fan nu hen är) eventuella existens. Men jag tänker på alla som av frälsta journalister och regeringens eget frireligiösa svammel blivit "övertygade" om att regeringens ekonomiska politik är den högsta bästa. Det handlar enbart om mystik. Ty ingen vet på vilket sätt den är så fantastiskt bra. Men den har frälst oss från Armageddon och Undergången. Opinionsundersökningarna visar att svenska folket tycker att Alliansens politik är piss, men att de åtminstone är bra på "Det Ekonomiska". När det bevisats att skatteförvrängningen från fattiga till rika inte lyckats "rädda jobben" utan tvärtom öka arbetslösheten. Nästan alla svenskar motsäger sig skarpt att redan svinrika och ohederliga kapitalister ska kunna tjäna pengar på vår skattefinansierade gemensamma välfärd. Eller att firmor ska kunna ha Fas 3:are anställda utan lön. Eller att bemanningsföretag ska ersätta riktiga anställningar. Men Anders Borg viftar med sina magiska fingrar och menar att vi sluppit Greklands, Portugals och Irlands kriser. Vi svimmar och vrålar: Halleluja!!! En gammal psalm som fattiga svenska barn tvingades sjunga i skolan för hundra år sedan heter Vår Gud är oss en väldig borg. I vår upplysta tid sjunger vi: Vår Borg är oss en väldig gud!
torsdag 25 april 2013
onsdag 24 april 2013
Leva livet (och tjäna stålar på det)
Jag var malaj i lumpen. Men befälen försökte intala oss att det det inte fanns ord som "malaj" (nedvärderande ord för asiatiskt folkslag; min anmärkning) och "lumpen" (skräpet/skiten/lumporna; min anmärkning). Efteråt håller jag med (trots att vi liksom utbildningsminister Björklunds meniga små artonåringar blev kallade "ludermässiga"). Vi var "soldater" (trots att vi inte var krigsplacerade och stridspitten sällan stod i givakt). Ordet "jobberi" handlade ursprungligen om ekonomisk korruption. Småningom blev "jobbare" arbetare. Men "jobb" var fortfarande ett nedvärderande ord för arbete. Som sunkigt och... lumpet. Lyckligtvis kan vi omvärdera ord. Men jag tycker att det känns sådär när politikerna snackar om "jobben i fokus". Jag vill inte jobba. Jag vill leva livet. Och tjäna pengar på det. Som jag gör nu. Genom att "jobba" med något som "är jag". (Syftar på mitt lärarjobb; författargrejen tjänar jag enbart groupies på!)
Hyllad författare!



Jag skulle nog vilja säga att jag är en hyllad författare. De som köpt min bok Martins stora röda. En fyrtioårskris i fickformat har troligtvis slängt den oläst i bokhyllan. Istället för att ständigt ha den i fickan och när som helst kunna slänga upp ett bevingat och vägledande citat. Men vänta bara. Pussa mig, Catarina Carleson och våra musiker idag! Imorgon är vi riktiga kändisar!
Bräckt vatten - dikter och musik, Loftet, Granada, Lönsboda Folkets Park imorgon 19.00! Fri entré!
♥ Välkomna! ♥
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)















































