Ragga

Jag går ytterst sällan på krogen. Vilket jag borde förväntas göra som ungkarl. Ikväll slank jag in på en etablerad ölkedja med ett anglosaxiskt namn. Där jag svalkade strupen efter en helkväll med god mat, vin och en fantastisk konsert i goda vänners lag. Varför hade jag så bråttom hem för att smälta konserten? Jag hade både fått lön och fått pengar av att ha sålt lite av min bok? Har jag taskig självkänsla? Knappast då det är just nu "mitt i livet" jag får höra av kvinnor att jag är "attraktiv" och "änglalik". Ser jag moraliskt ner på att "ragga på krogen"? Knappast. Möter människor ärligt varandra och låter ögonen (trots fyllan) spegla själen är det enbart vackert. Handlar det om att jag helt enkelt inte går igång på brudar som skulle kunna vara mina döttrar eller elever? Självklart. Men på något sätt tycks krogen ha blivit ett ragghak för de som tillhör generationen under. Jag skäms inte för att "ragga" i "det offentliga rummet". Alltså att visa att jag som alla andra är i behov av ömhet, kärlek, närhet och erotik. Vad det än kan leda till. Min framtid har bara börjat.