Jag la ett tarot-kort på mitt Dio-altare (d.v.s. hallbordet med signerad Sacred Heart-bildskiva). Det föll på Narren. Dåren. The Fool. Kärt barn har många namn.
Tarot är väldigt rationellt och vetenskapligt. Som psykoterapi. Jag läser in det jag vill i motiven. Titta på Narren. Solen lyser över hans ansikte. Han går lugnt, lätt och lyckligt. Med huvudet högt. Med en vit ros i nypan. Mot stupet.
Just nu känner jag att jag har vind i ryggen. Plötsligt får man stifta bekantskap med såväl arbete som älskog. Det är kanske möjligt att nästa steg leder mot stupet. Ett bråddjup utan slut. Men vad gör väl det? Vad är livet värt om man aldrig får gå framåt med vind i ryggen? Lugnt, lätt och lyckligt? Varför inte njuta av solen när den väl tittar fram efter långa kalla mörka vintern?
Med dessa ord önsker jag Er alla en synnerligen trevlig helg! Jag har ännu inte hunnit blogga om förra händelserika helgen! I väntan länkar jag till Martinas blogg om det hela! (Lite cencurerad.... ;-)) Strax styr jag åter kosan mot Svedala! ♥
tjickalackaling - Sean Banan-influerad morgongymnastik
Fool, fool, you got to bleed for the dancer!
Fool, fool, look for the answer!
(R.J.D.) \m/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar