I walk the line!

Efter långhelgen följde en intensiv måndag med sju oavbrutna timmar med lektioner och betygssamtal. Men det är kul och avstressande när det händer saker och uppgifter regnar in. Det var dock skönt att komma ut i den tryckande sommarhettan och svalka sinnet vid sjön mitt i Osby efteråt. Om det inte vore för det centrala läget skulle jag ponera ett spontant nakendopp!

Hemkommen till stan hörde Steve av sig och undrade om jag ville hänga med och äta. Vi hamnade på Rose Garden. Jag skippade buffén av ekonomiska och dietmässiga skäl. Men en pekingsoppa och en "gourmet-salladsbuffé" där man kunde käka sig proppmätt på starkt kryddad och krispigt knaprig blomkål satt perfekt på alla sätt. Efteråt fortsatte kvällen hemma hos Steve. Jag såg Walk the line för första gången (och förstår var inspirationen till Cornelis-filmen hämtats). En klart schysst rulle. Och vad kunde bli en bättre efterrätt än två konserter med the real Johnny Cash från 1958 och 1959 (där Elvis-imitationen i den sistnämnda är odödlig)?! En skön midnattspromenad hemåt i sommarvärmen avslutade en intensiv men trevlig måndag. Trots att jag efter kvällens film inser att jag har långt kvar till det det riktiga rock´n roll-livet skulle jag nog ändå vilja påstå: - I WALK THE LINE!!!!!!