Les Misérables

Russell Crowe glänste som Javert. Den lille pojken på barrikaderna var dock bäst. Fy helvete vad snygg, pampig och vacker filmen Les Misérables är. Har alltid haft den som min musikaliska älsklingsmusikal (såg den på Storan i Malmö för ett tiotal år sen och blev lika berörd). Nu satt jag och trummade blåmärken på låren. Vackert innehåll. Socialt patos. Självuppoffrande kärlek och medlidande. Nu har jag gråtit och skrattat två och en halv timme på bion. Och blivit på världens revolutionshumör! Vakna Paris! Vakna Sverige! Vakna varje samhälle där det finns fattiga och förnedrade "olycksbarn"! Och det är varje samhälle! Morgondagen gryr!!!!!!