Den knäppaste myten om vänstern och feminismen måste vara den att vi är sexualfientliga. För att vi ifrågasätter könsrollerna. För att vi vill krossa patriarkatet. Som är det mest sexualfientliga som finns. I synnerhet under den borgerliga eran. Det började under det sena 1800-talet och eskalerade under 1900-talet. Det katolska prästerskapet i syd har avgett kyskhetslöftet och "tvingas" till sex med nunnor, korgossar och klienter i biktbåset. I det puritanskt protestantiska nord fick man knulla. Om man inte var gift. Då fick man bara sätta på prostituerade. Som åkte på fästning om de åkte fast efter att ha skänkt syfilis till fint folk. Borgerligheten hade brutit med den dekadenta aristokratin. Nu gällde disciplin. Pojkar fick inte vara långhåriga. Porslinspottan under sängen blev barberarens redskap mot barbariet. Pojkar fick inte gråta. Och allra minst fick de onanera. Detta visade ju lärde medicinmän på ledde till hår på handflatorna, fysiska defekter och samtliga av dåtidens psykiatriska bokstavskombinationer (och prostitutionen fick hållas). Flickorna fostrades till att bli goda hustrur. Inte som i det gamla bondesamhället där föräldrarna gifte bort sina barn av ekonomiska skäl. Nej då. Nu gällde en annan kod: kärleken. Flickorna hjärntvättades av romantiska romaner. Och gifte sig. Alltid med en annan välbärgad borgare. Men hade aldrig lärt sig den biologiska lycksaliga gåvan att även hon kunde få utlösning. När arbetarrörelsen blev skötsam sipprade de borgerliga värderingarna ner. Och onani var lika fult. Homosexualiteten var kriminaliserad eller sjukstämplad under det socialdemokratiska folkhemmet. Så plötsligt blommade den sexuella revolutionen. Samtidigt som så många andra patriarkala mönster sprack. Auktoriteter ifrågasattes. Vi började säga du istället för Ni. Den Nya Vänstern uppstod. Ungdomen gjorde uppror. En fredlig kulturrevolution parallellt med den mer hårdhänta i Kina. Musiken blev elektronisk. Det röktes inte bara gräs. Håret växte även på pojkar. Som nu även fick visa känslor och gråta. Och onanera. Flickor krävde inte bara en utan två former av orgasm. Det knullades runt i kollektivismens anda. Preventivmedlen var förbjudna av den bigotta borgerliga staten långt in på 1900-talet. Det var arbetarrörelsens radikala kvinnor som startade RFSU. Sen kom RFSL. Sen kom Pridefestivalen. Idag kallar sig även de värsta blåmesar för feminister. Arbetsplatser får inte ens diskriminera sexuellt avvikande längre. Vi har en bra bit kvar. Men mycket händer. Och det händer snabbt. Vi får själva välja våra partners. Vilka vi väljer att vara lyckliga med. Vi kan välja att vara oss själva. Killar får låta håret växa och lipa. Tjejer får snagga sig och ta för sig. Ha behå om de vill eller bränna den tillsammans med diverse nationsflaggor. Män måste inte mesa med velour. Kvinnor måste inte låta lössnus blandas med slidsekret. Men vi kan och vi får. Om vi vill. Vi kan äntligen få vara oss själva. Den största revolution mänskligheten gjort sedan patriarkatets uppkomst. Och den kan vi tacka den radikala feministiska vänstern för. Amen babe! ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar