Efter att Fredrik Reinfeldts utspel om pensionsålder varit en "snackis" har den sköna tsunamin av skämtbilder blivit nästa "snackis". Ljuvligt.
Ofta säger en bild mer än tusen ord.
"Konst ska inte främst ha ett intellektuellt djup utan ett känslomässigt. Ju plattare desto bredare smil. Sen finns det de genier som både kan ha jävligt humoristisk satir och intellektuellt djup. Som Liv Strömqvist. Väntar bara på en riktigt träffsäker Reinfeldt-serie av henne.
Bläddrar man igenom tidningar från upplysningstiden och framåt så kryllar det av satirteckningar. Mer regel än undantag. Jag ser det som ett kulturvärde att bevara."
Här har jag tagit mig friheten att citera mig själv från Facebook (vilket jag ofta gör, haha). Precis efter att jag skrivit följande läser jag härliga Åsa Linderborg i Aftonbladet:
"Förr i världen, låt säga för fem år sen eller så, förstod nästan alla människor att satir är satir. Att en av konstens viktigaste uppgifter är att kommentera samtiden, att kultursidornas privilegium är att bedriva opinion. Att demokratin mår bra när ordet är fritt och får medborgarna att skratta."
Som gravmästarsås på gravlaxen (mums!) handlar det just om en seriestrip av Strömqvist (nu träffande om McDonalds som fått våra skattepengar i gåva av Alliansen).
I vilket fall känner jag att jag fått bekräftelse! Mer kritik! Mer satir! Gärna intelligent och smart, men det går lika bra med något riktigt plumpt (selleri?)!
Och: dock gör vänstern inga måltavlor med Reinfeldts bild som högern gjorde med Olof Palme tills han verkligen blev skjuten....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar