Det var ett tämligen misslyckat projekt att åka och jobba igår när man var i en uppenbar chock. Det funkade i början i min inventering av arbetarlitteratur. Jag fröjdades rent av av 99-åriga klockrena parodier på August Strindberg, Selma Lagerlöf och Sven Hedin av Martin Koch. Men sen brast det. Jag stirrade bara i väggen, grät och fick huvudvärk. Men jag fick höra många kloka och förstående ord. Inte minst att det var en utmärkt idé att bjuda med mamma Lena på ABK:s jubileumsmiddag på kvällen. Det är hon värd. Är så glad att hon finns. ♥
Jag fick en fantastiskt vacker naturupplevelse när jag förtvivlat gick till bussen: klar sol på en blå himmel, gnistrande vit snö på slätten och en hel familj vildsvin som stod och betade i slyn. Nästan lite sådär religiöst. ♥
Sov gott ett par timmar. Sen bar det av. Syster Sara gav oss skjuts till Sommarlust. Det var fullknökat i Stora Salen, men vi fick bra platser. Med trevliga bordsgrannar. Tjejen framför mig var så sanslöst söt att det var omöjligt att inte titta på henne. Fast hur gammal var hon egentligen? 15? Jag pustade ut när hon berättade att hon var 38! Det hela inleddes med en laxmacka, starköl och snaps. Sämre finns. Salladen var råkost. Sån där jag bara trodde fanns på sjukhuset och Domus restaurang. Ett trist folkhemsminne. Vin serverades i omgångar. En annan tjej vid bordet trollade fram starköl så det räckte och blev över. Farligt då även maten serverades i omgångar: först sås, sen en potatismuffins, sen ett par små skivor fläskfilé, sen sås igen (denna gången med svamp; trattisar?) och ett par skivor kött till... Kaffe, konjak (mamsen fick en whisky), äppelkaka med vaniljsås.... Så tack från ABK:s chef som tycktes läsa innantill. Nu började underhållningen: en karl från Helen & Gänget (enligt vårt välunderrättade bordssällskap som körde taxi) som satt bak en synth och varvade dansbandsklassiker med Danne Stråhed. Jag klockade in nästan alla låtarna. Vet inte om jag ska skämmas eller känna mig stolt? Gamlingarna körde "kasedans" och bugg på högsta PRO-nivå. Jag och lilla mamma satt tryggt vid bordet.
Det var i vilket fall en mycket trevlig och kul kväll. Det ska löna sig att bo tjugo år i samma lya. Eller hur?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar