Tyska kommunistpunkarna Commandantes låter som punk lät när punk lät som punk ska låta!
Vi får höra upp-punkade versioner av de gamla tyska arbetarmarscherna från mellankrigstiden. Som "Der heimliche Aufmarsch" om vikten av att skydda Sovjetunionen från ett nazityskt anfall. "Auf, auf zum Kampf" som jag vill minnas först skrevs för Kaizer Wilhelm men vars namn kom att bytas mot "Karl Liebknecht" (och av de andra ligisterna senare mot "Adolf Hitler"). Brechts gamla nävknytarsånger som "Einheitsfrontlied" och "Solidaritätslied". De klassiska italienska partisan- och socialistsångerna som "Bella ciao" och "Bandiera rossa". Vi förflyttas till Spaniens himmel. Till Kuba. Venceremos! Nävarna knyts till stål i oi-refrängerna till de gamla proletära klasskampsångsklassikerna! Skivtitlar som "Für Brot und Freiheit!", "Lieder für die Arbeiterklasse" och "Viva la Revolution" bådar gott och uppfyller sina löften om en röd gryning!
Tänk om DDR haft vett att inse att energisk och hjärtlig punk aktiverar både adrenalinet och den socialistiska kampandan på ett monumentalt annat sätt än barnkörer där ungarna inte fattar ett ord av den marxist-leninistiska retoriken! Detta är mer än välbehövligt mitt under den plågsamt sega och urtrista valrörelsen!
The Union forever! Defending our rights! Down with the blacklegs! All workers unite! There is power in a union! Auf der Barrikaden! Völker hört die Signale!
("Jojo! Nu visar Martin upp sitt rätta kommunistiska ansikte!" Närå! Jag står långt till vänster om kommunismen!)
Kill the king
He'll rule no more
Strike him dead
(RJD)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar