Sweden Rock Festival 2010

Måndag
Vi åkte upp sent på måndagskvällen. Det var ganska trött stämning. Dessutom pajade en grej till husvagnen så vi hade problem att få den rätt. Men när den väl var på plats och vi satt inne och myste med varsin öl var det riktigt trevligt. Jag och Janne var väl på mer partyhumör än Linn som hade jobbat, stressat till Hästveda, fixat med vagnen och sen till Norje... Men även vi somnade nöjda ganska snart. Vi var på plats! SRF 2010! Jag vill sända ett särskilt tack till Uffe som ställde upp och körde vagnen! Jag blev t.o.m. upphämtad hemma på Näsby!

Tisdag
Nu började festivallivet på allvar med ett "partydygn"! Efter att ha hjälpt till att resa förtältet på husvagnen och tryckt i mig en rejäl frukost efter en natt i husvagn lastade jag på mig mina grejer och gick ner från Norje Boke till Griscampingen för att möta Andreas. Vilket jag gjorde direkt. Jag hoppades att jag skulle slippa möta folk jag kände annars eftersom det var så jobbigt att kånka på all min utrustning. Men jag lyckades hålla mig associal!

Vi slog upp vårt eget tält. Och nu sken solen på en blå himmel. Vilket aldrig slår fel när man slår upp tältet på SRF! Det gick betydligt snabbare än på Siesta! då vi lyckats fatta principerna med tältet något så när. Vi tog några öl och groggar och gick sen och löste in biljetterna. Jag känner mig aldrig riktigt trygg förrän det är gjort. Jag ville sitta ute i solen, Andreas i tältet. Så efter ett tag gick jag bort till min ständige tältgranne Sara och hennes lilla gäng. De hade en bandare och vi satt och skrålade Nationalteatern. Snart var det dax för den traditionella "MB-träffen" nere vid restaurangen. D.v.s. SRF:s diskussionsforum som jag är "livstidsbannad" från. Men vars träffar jag alltid besöker och alltid känner mig välkommen!

Välkommen kände jag mig nu också. När Johan hälsade och vinkade så det hördes rejält! Eller när jag fick världens varmaste kram av Vanja! Det dök upp fler och fler roliga människor. Ellinor fick in mig på Pierre Isaksson och vi "gick ner i vår källare" hela kvällen! (Den officiella videon av kejsar Jacob länkas till på begäran. Den påminner mest om Michael Jacksons zoombie-video till "Thriller".) Till slut bestämde vi oss för att gå till Gråhund och fortsätta festen. Gråhund är en gammal ytterst sliten och ytterst flummig och ytterst charmig buss. Nu utrustad med långbord och en enorm badbassäng! Här träffade jag en massa trevliga och roliga bekanta. Tyvärr lyckades jag missa Lillis hela tiden. När det började kylna fortsatte festen inomhus. Att sitta i Magdalenas knä var kanske inte så macho och evil. Men desto trevligare!

Onsdag
I och med onsdagen börjar allt bli ett enda stort virr-varr i min minnesfunktion. När hände vad? När träffade jag dem och dem? När såg jag det och det? Vad det gäller minglande, främst Griscampingen - Gråhund - scenområdet, går allt ihop! Beträffande band får jag använda mig av spelschemat som orienteringskarta!

Dock var det första konsertdagen! Den enda riktiga måstekonserten var U.D.O.. Och den var desto bättre! Jag har ingen aning om hur många gånger jag sett den lille tyske köttbullen. Men detta kändes som en av de bästa! Och bäst var alla de gamla Accept-örhängena som inte blir uttjatade! Publiken hade allsång på introt till "Fast as a shark"! "Princess of the dawn" är en av världens grymmaste låtar! Och jag står ännu och vrålar mig hes till "Burning"!

Torsdag
På torsdagen hoppade jag över de "tidiga" konserterna. Dock gick jag på Dio-hyllningen på eftermiddagen. Jag missade början där Jörn Lande tydligen sagt något. Men hörde när de spelade Rainbow och "Long live rock´n roll". Jag träffade Linn och Janne som kan bevittna hur jag hulkande grät floder över Ronnie James. "When a woman cries" sjöng Ronnie James. Vad är det mot "When a Martin cries"?!

Ratt hade ställt in och jag hade "fritt". Istället blev Sabaton första konserten. De körde på som vanligt kändes det som, jag har sett dem lite väl ofta de senaste åren. Jag tänkte "offra" Slayer för Amon Düül II. Men så blev det inte. Jag stod bra på Slayer. Men dock: det är ett fruktansvärt trött liveband!

Jag gick fram till Aerosmith lite symboliskt när de började. Men begav mig väldigt snart till Mayhem. Och här snackar vi! Snackar vad? Snackar midnattsmörker och ondska! Attila har haft olika outfit varje gång jag sett honom (gristryne, munkkåpa). Så även nu. Han var sminkad till oigenkänlighet där han stod och sjöng. Eller snarare grymtade; dessa läten kommer inte från en människa! Inte ens en ungrare! Jag hör ännu "De mysteriis dom sathanas" i öronen! SRF:s absolut grymmaste konsert!

Fredag
Fredagen började musikaliskt vid middag med Bigelf. En helt underbart flummig och doomig konsert. Bara att sångaren hade två orgelverk (Hammond och Mellotron? Jag låter musikkännarna tvista!) längst fram på scenen! Underbart! Träffade flera av mina "flummigare" musikvänner där! Utan att bli det minsta förvånad!

D.A.D. såg jag faktiskt för första gången. Rockigt och trevligt. Jag tyckte att det var lite coolt att det faktiskt stod Disneyland After Dark på scenen. Fränt. "Sleeping my day away". Jae foer fand!!!

Pugh Rogefeldt spelade akustiskt och var en trevlig konsert. Den enda akustiska jag såg. De klassiska örhängena framfördes. Men jag minns mest Grymlings "Mitt bästa för dig", en låt jag i min vanföreställning hade för mig att jag hatade. Och att jag fick en kram av Jane som hade likadan Isole-tröja som jag!

Billy Idol var riktigt i gasen. Loskade sig själv i ansiktet och slängde sig på golvet och juckade. I en tysk TV-show på 80-talet. Nu var han mer "gubbig". Det var väldigt få låtar jag kände igen, vilket visade sig bero på att jag inte har koll på Generation X. Men när han körde låtar som "Dancing with myself", "White wedding", "Eyes without a face" och "Rebel yell" var det riktigt coolt!

Gary Moore rivstartade med låtar som "Over the hills and far away", "Thunder rising" och "Military man". Och mycket bättre kan det ju inte bli! Inte minst som jag håller "Wild frontier" och "Run for cover" som hans bästa skivor. Han körde en del nytt och jag tyckte att hela spelningen kändes väldigt irish. Vilket gillas!

Lördag
För andra dagen på raken började jag middagstid med en flummig och doomig konsert. Jag snackar självfallet Cathedral! Denna gången tillsammans med Andreas. Vi lyssnade på groovet för att slutligen hoppa omkring och vråla med till "Hopkins - The witchfinder general". Även nu träffade jag en himla massa "flumbekanta"; till största delen härliga typer i medelåldern. Jag kände att jag behövde fräscha till mig. Men ville inte slänga pengar i sjön(!) genom att påkosta en dusch. Jag skulle bada i havet! Jag skröt för Pia m.fl. om att jag skulle iväg och bada. Och då var jag ju så illa tvungen!

Vid Norje Boke mötte jag Linn och Jessica. Jessica hängde med till playan men stannade kvar på stranden. Jag klädde av mig näck, tog schampooflaskan och gick i. Tärningen var kastad! Här snackar vi om långgrunt vatten. Jag skulle kunna gå till Polen utan att bottna. Åtminstone till Karlshamn. Och det hade jag ju inte tid med. Så jag fick slänga mig raklång på botten och schampoonera in mig. Men det funkade! Efteråt gick jag till husvagnen och hade party i förtältet. Blev bjuden på öl och skålade och hade trevligt med Patrik och andra trevliga människor som dök upp!

Jag stod i valet och kvalet: skulle jag se W.A.S.P. eller Watain som ju framförde en 45 minuter lång hyllning till Bathory? Jag valde Blackie och grabbarna. Vilket jag inte ångrar! Det var en väldigt bra spelning med gamla älsklingslåtar som "Hellion" och "Sleeping (in the fire)". Men även mina favoriter "Crazy" och "Babylon´s burning" från senaste skivan. Och "The Idol". Annars idel låtar från de två första skivorna. Jag träffade Emme, Fredrik och Ingela som jag kollade på konserten med. Vilket ju var trevligt. Särskilt som jag blev bjuden på öl (eller var det cider?)!

Jag skyndade mig till tältet för att hinna med en snabbdrink innan Guns´n Roses. Men det kunde jag ju glömma! Tältet hade blåst upp hela tiden i stormen och stackars Andreas hade kämpat med det hela kvällen. Nu fick jag fan hjälpa till! Vi tryckte i tältpinnarna rejält och satte för första gången upp stormlinorna. Och tro det eller ej: tillbaka från Guns stod tältet kvar!

Vi tänkte att jaja, vi får helt enkelt offra första timmen på Guns. Huvudsaken är att vi har ett tält kvar. Men vi hade gudarna med oss! Eller snarare Axl Rose! Då konserten var 50 minuter försenad lyckades vi komma mitt under inledande "Chinese democracy"! Andreas tog mig i handen för att vi inte skulle tappa bort varandra i mörkret och folkvimlet och vi sprang fram mot scenen på höger sida. När vi passerade öltältet hörde vi Axls raspiga stämma riva av "Welcome to the jungle"! Följd av "It´s so easy" och "Mr. Brownstone"! Inget som två suckers för "Appetite for destruction" hade något emot! Utdragna låtar som "Knockin' on heavens door" och "November rain" blev snarare stämningsfulla än tjatiga. Ingen av oss förstår gnället på spelningen. Att det var 50 minuter försenat var ju enbart vår räddning! Och tältets!

Söndag
Man kände sig ganska sliten när man steg upp vid 11. Jag ville bara fortsätta sova. Lääänge.... Men det blev att slå ihop tältet och packa ner. Och bege sig till Norje Boke och husvagnen. Där blev jag nerbäddad på ett liggunderlag på gräset. Med en kudde och en sovsäck. Och sov och vilade riktigt skönt ett par timmar! Sen blev det till att fälla ihop även här och åka hem. Jag blev avsläppt vid Statoil i Kristianstad denna gången och det var lite småjobbigt att gå till Resecentrum trots att utrustningen var aningen lättare än när jag åkte dit. Man var helt enkelt sliten! Väl framme kändes väntan på bussen riktigt dryg. Äntligen hemma var det första jag märkte att kylen och frysen gått sönder och stinkande mat flöt omkring i en sjö... Precis vad man ville ha! Det blev sängen direkt! Där jag stannade! Lääänge!

Men ju mer tiden gick desto mer ploppade trevliga festivalminnen upp! För det var verkligen en intensiv vecka som var typ så rolig och trevlig det bara går! Igen!!!!

Ride out - stand and shout - carry on
Sail on - Sing your song - carry on
Cause We Rock, We Rock, see how We Rock \m/
(RJD)

AC! Jag kan omöjligt nämna alla härliga människor jag träffade på SRF! Den som känner sig förfördelad kan lägga in ett: "Hrmmm.... JAG då?!!!" i kommentarfältet! DC!