Arena och Venezuela - Stora Bloggen om Demokrati

Nu syftar jag inte på den svenska radikala tidningen Arena. Inte heller partiet i El Salvador vars dödsskvadroner på 1980-talet slaktade ärkebiskop Romero och tiotusentals civila från fattigbefolkningen. Det handlar bara om saker som just nu fortplantar sig i min arma skalle...

Det moderata kommunalrådet Bengt Gustafson i Kristianstad har beslutat att det inte blir någon folkomröstning om bygget av den nya arenan i Kristianstad. Enligt en TEMO-undersökning vill 64% av oss kommuninvånare folkomrösta i frågan. Över 5% av oss har skrivit under på ett krav om folkomröstning, vilket är tillräckligt. Men vi blir överkörda. Även inom partierna är medlemmarna oeniga. Precis som med FRA-frågan. Idag tycks de höga hönsen inom politiken skita helt i all opposition, opinion och t.o.m. partikamraternas åsikter. De gamla grekerna kallade detta "hybris". Självförgudligande.

Kristianstad är trots/med sitt kissa i byxan-komplex en liten kommun med en begränsad budget. Arena-bygget handlar om att rejält bygga på den befintliga Idrottshallen. Denna är en efter förutsättningarna relativt anrik area. Jag minns som igår (nåja, förrgår) när jag i mitten av 80-talet såg IFK Kristianstad spela mot (och ibland spöa) giganter som Redbergslid och Hellas i handbollens högsta serie. För ett par år sen höll mina systerdöttrar på att svimma när själve Darin sjöng där (den korta tid denne fabriksproducerade, vem sa att industrisamhället är borta?!, brann). Men minnen från fornstora dar och nationella dagsländor är inte "nock". Nu handlar allt om "prestige" och att bräcka varandra. Här ska inte sunt förnuft och ekonomiska förutsättningar utgöra nåt hinder. Kostnaden för Arenan är redan kalkylerat till över en halv miljard. Nu snackar vi hålan Kristianstad. I glättiga propagandabroschyrer till hushållen påstås att vi som bor här slipper betala, istället ska det få dynamiska effekter för kommunen. Men knappt en enda intressent har erbjudit sig att pröjsa. Och kommer inte att göra det. Och detta är fullt logiskt.

Vissa kommunpolitiker med storhetsvansinne vill "lansera" Kristianstad med ett skrytbygge. Hoppet är att ett par matcher i handbolls-EM (eller var det rent av VM?, nä EM var det nog...) ska hållas här. Och kanske ett par (relativt) större arrangemang om året. Resten av tiden ska läktarna gapa tomma.

Men hallå? Vad har vi att förlora? Tja, här är två skäl:

* Kristianstad är inte ensamma i konkurrensen om arrangemangen. Växjö har redan ett skrytbygge. Grannkommunen Hässleholm planerar ett motsvarande till Kristianstad. I Malmö/Lund-regionen lär det ploppa upp ännu fler. Liksom varje håla ska ha sin sommarfestival ska de dessutom slå på än värre med skrytarenor. Kristianstad lär knappast stå sig i konkurrensen.

* Pengarna behövs på annat håll. Satsa dem på småklubbar och barn- och ungdomsverksamhet. Det är där de behövs mest och fyller bäst funktion om man seriöst är intresserad av idrott. Samt på annan kulturell verksamhet. För att inte snacka om skolor. Jag har vikarierat på en skola i kommunen där fritids- och lågstadiebarnen vistas i en lös barack med spel, leksaker, biblar (här snackar vi hillbilly) och andra böcker som jag själv lekte med för över 20 år sen. På rasterna lekte de på en direkt livsfarlig byggplats på skolgården. Genom att AB Kristianstadsbyggen visat sitt intresse för Arenan hotas allmännyttans princip och hundratals hyresrätter.

Principiellt kan man dock kanske tycka att det som är mest hotat är demokratin. Jag styckar av bloggen här för att den inte ska bli för lång.