söndag 6 april 2008
Barn
Jag börjar aldrig att gråta av romantiska komedier med Meg Ryan i en bohhandel. Kollar inte ens på såna. Men filmer som "Il ladro di bandini", "Priest" etc. aktiverar betingade reflexer hos mig och får mig att helt plötsligt störttjuta. Kärlek kan man ha eller mista, men när barn far illa så reagerar man. Barn måste alltid komma först. Jag har inte ens nån att skaffa barn med, självmordstankarna kan man kämpa emot ändå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Just när jag öppnade din blogg pratade de på nyheterna om att de fortfarande inte hittat den lilla 10-åringen som försvunnit i Dalarna... Varje förälders hemliga skräck - att ens barn ska försvinna, eller något annat hemskt ska hända dem...
Usch ja, sett mycket av det på nyheterna ikväll. Underbart ändå att så många är med på skallgång och sånt. Tror att de allra flesta har empati för andra, och allra mest för barn. Hoppas flickan mår bra. Annars är det en massa sjuka saker just nu med föräldrar som mördar barn... :-(
Skicka en kommentar