Matporr

Blev bjuden på en avskedspizza på Gamlegårdens Pizzeria av min kompis Rickard som lämnar Gamlegården för Eslöv. En halvinbakad Kajak med gyros, feferoni, jalapeños m.m. En matporrbild var på sin plats. Den blev kanske porrigare än planerat. Eller är det Freud som spökar i min perverterade hjärna?

I vilket fall som helst var den mycket smaskig och saftig. Det rinner till i munnen bara av tanken. Den vita vitlöksåsen var som multipla orgasmer mot gommen. Yummie! ;-P

Sockerdricka och ungar (hö, hö, hö)

Jag är en fattig fas 3:are och jag hässjar mitt hö.....

Stackat hö på loftet. Hässjat hö i stekande sol. Får jag inte dricka sockerdricka då, när i hundan ska jag då dricka sockerdricka?!! Extra kul när man blir upplärd av lantgubbar som själva varit statarungar. Under fikan kom vi in på kriget (WWII om nån ung och dum undrar) och den ene berättade att han med egna ögon skådade luftstrider mellan amerikaner och tyskar. Bosatt som han var i södra Skåne. "Wow-upplevelse" är en smärre underdrift när man hör slikt!

De nya kyllingarna och kaninungarna var hur söta som helst. Men inte lika söta som mina nya systersöner som jag hoppas få träffa imorgon. Innan det bär av till Göteborg och Iron Maiden!

Min egen farsa träffade jag på bussen nyss. Cellgifterna har hjälpt bra på honom. Underbart att höra. De däringa medicinmännen går trots allt framåt!

Ship to Gaza-manifestationen i Kristianstad är framflyttad till onsdag 6 juli. Jag jäktade alltså hem i onödan. Å andra sidan hinner jag diska och städa undan lite innan min kompis Rickard dyker upp. Han ska flytta till Eslöv och behöver ett par övernattningar i samband med utrymmandet av lägenheten. Som tack är jag lovad en pizza ikväll. Vilket man ju inte tackar nej till!

Ett skepp kommer lastat med Hjältar

Det råder politisk stiltje på sommaren. Men snart är det dax igen för Frihetsflottan och Ship to Gaza att lossa ankar. För att bokstavligt talat bryta den brottsliga blockaden mot världens största utomhusfängelse. Ett skepp kommer lastat! Med vadå? Med Solidaritet! Från Folk till Folk! Det som inga stater och nationer vill eller törs!

Ett skepp kommer lastat med Hjältar! Som vet att Israels krigsmakt inte drar sig för piratverksamhet, kidnappning, misshandel och mord!

Palestinanätverket i Malmö anordnade en stödmanifestation på Gustav Adolfs Torg för Ship to Gaza. Och fick en hälsning av dessa. Kortare tal hölls av representanter för bl.a. Emmaus Björkå och Vänsterpartiet. Israels försök till undervattenssabotage av båtarna i Grekland avslöjades. "Charlataner" som Fredrik Malm och Siewert Öholm fick sina fula fiskar varma.

Imorgon ses vi utanför Domus i Kristianstad 17.00 - 18.30!

Appropå hjältar och någonting helt annat älskar jag Eriks Johnny Bode-tröja!

Don´t fear the Reaper (Let the Hammer fall)

Ännu en riktigt solig och härlig sommardag. Dagens outfit fick bli en långärmad skjorta eftersom jag blev så rödbränd på stranden igår. Jag tog en kaffe och en dusch och fyllde mobilen med tio nerladdade skivor med Hoola Bandoola Band (originalen har man på LP såklart). Jeans, jeansjacka, bruna skor, skjorta, skägg, ölmage, Hoola Bandoola... får skaffa ett par runda brillor också när jag blir rik! Träffade Linn sista hållplatsen på stadsbussen, vilket såklart gav trevliga midsommar-flashbacks (fler bloggar om detta väntar).

Om jag inte haft bonnabränna innan skulle jag fått det jobbet idag. Bokstavligt. Jag slog gräs med lie för första gången. Manligt. Jag körde terapi mot min höjdskräck genom att skura och spika taket på lidret (imorgon ska det tjäras). Manligt. Jag staplade ved. Manligt. Allt i sällskap med härliga gamla "lantgubbar" med både yrkeskunnande och yrkesstolthet. Manligt. Jag läskade mig med en kall hallonsoda. Manligt. Jag avslutade med att sortera kaffekoppar. Jävligt manligt.

När vi stängde ner blev vi bjudna hem till en jobbarkompis som nyss tagit semester, men ville visa sitt nya hus (och nytillskottet i familjen). Ett halvlantligt beläget mysigt hus med en underbar fruktträdgård i 30-talsstil. "Fikan" bestod i sallad med oliver, feta, tzatziki, dadelvinäger, nybakat bröd och annat smått och underbart gott under parasollerna i den gassande solen. Man behöver inte åka till Medelhavet i år heller. Läskade mig med Corona (som jag inte visste fanns som folköl) och flädersaft. Det sistnämnda blev jag duktigt sugen på förra veckan när vi plockade fläder som blev till saft....

Efter kaffet fick jag skjuts av chefen till Malmö central. Jag promenerade till Gustav Adolfs Torg där jag tog en mjukglass i solen. Hann precis bli klar innan jag träffade Robban, Erik och Kålle i samband med stödmanifestationen för Ship to Gaza (mer om det i nästa blogg). Ett par cheeseburgare och en Tropicana på Burger King i väntan på tåget hem.

Hemma möttes jag av en vacker röd solnedgång över Näsby fält. Lyssnar på senaste Iron Maiden och svalkar mig med isvatten. Efter en kul dag. Efter en givande dag. Efter en sån där rik dag.

Midsommar 2011 - Fredag

Midsommar! Jag och Linn blir upphämtade i Nättraby utanför Karlskrona av min älsklingsbloggare Magda! Det bär av till Jannes hus som visar sig ligga vid ett alldeles underbart naturfagert läge precis vid kanten av en gammal sjö!

Det är ett rejält partytält uppsatt där det spelas helt klockrena blandskivor: Dan Berglund avlöser Panthera! Partyhöjare är bara förnamnet! Liksom besökarna! "Frukosten" dukas fram: sill och nypotatis, gräddfil och gräslök! Och snapsar! Av alla möjliga och omöjliga sorters brännvin! Snapsvisorna dyker upp i min skalle i takt med snapsarna! Janne och en annan karl är gamla sjömän där snapsvisorna sitter tatuerade som skepp eller ankare på underarmen! Öl och vin och mingel! Inte märkligt att lille Caligula somnade ifrån grillspetten (för det gjorde jag väl, haha?)...!

Det var underbart kul och tiden gick för snabbt! Mer sånt här! Ett stort TACK till Janne, Magda och alla andra härliga människor som gav mig en riktigt klassisk svensk midsommarafton! Exakt sex månader innan julafton!

GLAD MIDSOMMAR!!!!

Kaffe (än så länge utan Kron) och Hoola Bandoola! Genom fönstret skiner sola! Midsommar sa någon? Ha men se! Sommaren peekar och stången står! Snart dax att packa ner öl och badgrejer och bege sig i österled i glada vänners lag!

♥ ♥ ♥ SKÅL OCH GLAD MIDSOMMAR, VÄNNER!!!! ♥ ♥ ♥

(Jag ämnade fortsätta "Vid filosofens skägg III" med en blogg om pessimism, hopplöshet och ondskans problem! Men det spar jag fan till efter midsommar! Är säker på att både Nietzsche och Schopenhauer dansar Små grodorna i sin grav!)

Tragedi

De antika grekiska tragedierna börjar sorgligt och slutar i total katastrof. Typ dominoeffekten. Eller snarare korthus som faller. Det som händer idag utspelar sig inte på en teaterscen. Men är inte mindre tragiskt för det. Politikerna är genomkorrupta. De rika vägrar betala skatt och bokför inte sina svarta swimmingpoolar. Den extremkapitalistiska spekulationsekonomin härskar. Och till slut spricker det. Lönerna och pensionerna sänks. Arbetslösheten och fattigdomen exploderar. När Pandoras ask öppnas av IMF och EU. Stålbad utkrävs. Den sociala välfärd som fanns ska offras på ett blodigt altare. Den väl beprövade utpressningen och utplundringen av Tredje Världen har nåt Europa. Har nått EU. Självfallet drabbas de som redan har det sämst värst.

Folket går man ur huse och protesterar. Reser sig som en gång kolossen på Rhodos. De vägrar acceptera raserandet av templet. Betala ödesdigert för de rika och de korrupta. Det mest tragiska är att vi här hemma skuldbelägger det grekiska folket. Som gått i pension i sina bästa mannaår. Och levt ett liv i lyx. På "våra" EU-pengar! Aftonbladets ledare skriver:

Grekland har länge varit ett land i kris, men det är allvar nu. Ett år av brutala löne- och pensionssänkningar, slaktade för­måner och drastiska skattehöjningar har slagit hårt mot folket som bor i landet vi kallar demokratins vagga. 25 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.
400 000 människor har på ett år blivit av med sina jobb och arbetslösheten är nu uppe i 16 procent. Ny statistik visar att över 100 000 företag har fått lägga ner verksamheten.

Har de grekiska löntagarna det för bra? Enligt OECD är det bara syd­koreanerna som har längre arbets­veckor än grekerna. De anställda i privat sektor tjänar i snitt 7 600 kronor i månaden. Grekiska TCO visar i statistik att sedan 1990 har reallönerna sänkts med 30 procent. Enligt grekiska arbetsministeriet jobbar närmare 30 procent av landets anställda utan socialförsäkringar eller andra lagstadgade förmåner.

Grekerna går i snitt i pension när de är 61,4 år gamla – den genomsnittlige europén går i pension vid 61,1 års ålder. Enligt grekiska LO låg en grekisk medel­pension innan sänkningarna på cirka 7 100 kronor i månaden. En svensk man får i snitt 17 000 kronor i pension.

Jag har själv inga siffror. Varken "vita" eller "svarta". Men jag tycker att vi ska akta oss för att skuldbelägga arbetstagare och pensionärer när ekonomin krisar. Att rättfärdiga ett alexanderhugg mot en välfärdsstat. SAAB-personalen blir utan lön lagom till midsommar. Grekland är nära. Liksom Spanien, Portugal och Irland. Tragedier har en tendens att börja i sorg. Och sluta i total katastrof.

Konkurs skrämmer ingen på Syntagma

Vägrar betala för de rikas kris

Detta var droppen - ockupera SAAB

Vid filosofens skägg II - Ipsation (en sexblogg)

Dagens ord: ipsation. Av latinets ipse (= själv). Ett alternativt uttryck för onani. Då Onans synd ju inte var självtillfredsställelse utan coitus interuptus (avbrutet samlag).

Som sagt fastnade jag i arbetarbiblioteksmuseets hylla för Psykologi och Filosofi under midsommarregnet idag. Jag tänker inte skämmas för att jag "smygläser" böckerna jag inventerar. Det är ytterst lärorikt att ta del av vad ABF och lantarbetarna ägnade sig åt under 1900-talets första hälft (ipsation, höhö?). Vilka var de rådande värderingarna och tankarna från sena 1800-talet och framåt?

Hur såg svenska psykoanalytiker på vår kära sexualitet på 1930-talet? Om nämnda onani/ipsation? Det kan väl sammanfattas med ett citerat gammalt kinesiskt ordspråk:
"Det är bättre att tillfredsställa kroppen än att befläcka själen"

Annars föreställer man sig att det ska råda total "vetenskaplig" noja kring masturbation vid denna tiden. Att man blir helt förvrängd till både kropp och själ. Att "livskraften försvinner"... I boken jag höll i min högerhand menas, i jämförelse med ett samlag, att det inte är skadligt rent fysiskt. Men att det kan vara det själsligt. I form av frustration m.m. Vilket det väl kan ligga en viss poäng i?

Det är absolut inget abnormt eller avvikande. Inte ens något som hemlighålls. Det hänvisas till undersökningar på pojkinternat o.dyl. i såväl England som Moskva. Över 90% av pojkarna medger/delger att de onanerar. Flickor är inte lika studerade. Statistiskt. Däremot har författaren en hel katalog över föremål som han och hans läkarbekanta hittat i framför allt urinröret på flickor: hårnålar etc. Att de fastnat där har oftast med onani att göra. "Frukt, i synnerhet bananer" är vanliga attiraljer för kvinnlig onani (som är som mest utbredd mellan 17-30 år). Pojkarna tycks föredra handen.

Homosexualitet framställs inte som något fasansfullt och kriminellt. Toleransen är oväntat hög. Författaren har flera homosexuella vänner. Om det klassas som "perverst" eller "sjukligt" så ska man inte läsa in våra dagars starka (ner)värderingar. "Perversion" är snarare vad vi skulle kalla en "avvikelse". Homosexualiteten kan rent av ha positiva egenskaper. Dock kan man inte bli helt andligt och moraliskt utvecklad om man inte är heterosexuell. Och går det att "bota" (en gay blev plötsligt straight genom att operera in en ny högertestikel; men psykoanalytiker betonar självfallet terapi) är det en vinst för personen i fråga.

Ett kapitel handlar om barns sexualitet. Barn tillerkänns en sådan. Redan vid treårsåldern kan lustkänslor i samband med egna könsorganet utvecklas.

Det är intressant att jämföra med vår egen tid. Onani förlorar sin skamprägel och "sexologer" som Malena Ivarsson skänker oss slagord som "Onanera mera". Det är aldrig fel att komma underfund med sin egen kropp och sexualitet.

Homosexualitet är inte längre kriminellt eller ens sjukdomsklassificerat. Homofobi är ett ord på allas läppar. "HBTQ-personers" rättigheter är lika nödvändiga på den politiska agendan (eller åtminstone retoriken) som feminism.

Däremot råder en närmast patologisk noja för att ens tala om barns sexualitet. Vetenskapliga rön räds folkliga reaktioner. Detta har självfallet samband med det mediala uppblåsandet av enskilda (naturligtvis fruktansvärda och oacceptabla) sexuella övergrepp mot barn. Pedofiler (bokstavligt sjukliga individer) ses av "folk" som icke-människor som barnen ska skyddas mot. Men kan man inte vända på det och undra om inte berövandet av barns sexualitet som fenomen är ett övergrepp?

Diskurserna skiftar ständigt. Hur ser vetenskapen, och folk i gemen, på vår tids syn på vår kära sexualitet om 80 år? Blottas våra tabun? Är vi maniska? Eller förvånansvärt toleranta? Tanken är spännande! Som det mesta som detta ämne berör!

Vid filosofens skägg I - Filosofen i jordkällaren

"Bara" en fika på jobbet idag. Vilken slog på desto mer: nypotatis, matjesill, gräddfil med egenodlad gräslök och rödlök. Jordgubbar och vispgrädde till efterrätt. Midsommar har börjat!

Imorgon bär det av till Magda! Jag frågade vad som behövs packas med. Badbrallor? Det räckte med sovgrejer och ev. nåt drickbart. "Och skägget! Glöm förfan inte skägget." Jag svarade: "Haha, SRF-skägget hinner jag inte få tillbaka! Trots att jag satt försjunken i filosofiska böcker hela dan idag! :-P"

Och det är ack så sant. Bortsett från att jag vattnade lite pelargoner och satte ner ett gäng flaskor nygjord flädersaft i jordkällaren har jag suttit och tjuvläst. Det var midsommarväder i form av ösregn och blåst, så det passade utmärkt att fortsätta inventeringen av biblioteksmuseet. Jag har fastnat i hyllorna C och D: Religion resp. Psykologi och Filosofi. Grekiska sagor (med intressanta tolkningar) och sir James Frazers monumentala Den gyllene grenen (om religionens utveckling från magi till religion) tvingas man slita sig från. Som barnet från livmodern. Så hamnar man i nästa spännande hylla... Det kommer att gå fortare att gå igenom hundra romaner än två böcker härifrån.... Sommaren är räddad!

(Som bonus i midsommartid får ni en riktigt sexig närbild på lantarbetarna i Skurups läckra fana! Dräggla lugnt!)

V som i Victory!!!!!

Egentligen bestämde jag mig redan på valvakan. Med Vänsterpartiet i Kristianstad. Jag hade sett på allt för nära håll hur Alliansen säkert och systematiskt förstört landet. Nu fick de fyra år till. Samtidigt som vi för första gången fick ett öppet rasistiskt parti i riksdagen. Hopplösheten borde knocka en. Men jag såg det som en personlig förolämpning: En garde! Handsken är kastad!

Jag har länge velat göra något. Nu kände jag att jag måste! Men jag har velat... och velat... och velat.... Politisk onani förtär en i längden! Med Joe Hills bevingade ord:

Don´t Mourn - Organize!!!!!

Men nu har jag inte bara registrerat mig som medlem i Vänsterpartiet! Jag har dessutom betalt medlemsavgiften för resterande del av året! Så jag antar att jag kan räkna mig som medlem? Partiprogrammet köper jag rakt av! Och jag har i över tio år känt samhörighet med den från Socialdemokraterna uteslutna vitala gruppering som bildade Vänsterpartiet 1917! Nu kör vi igen!!!!!

Fram mot Socialismen!

Fram mot Feminismen!

V som i Vägra Vela!

V som i Våga Vilja!

V som i Vägra Vika!

V som i Vital Vänster!

V som i Victory!!!!!

En fasligt solig svältblogg

En härligt solig dag! Lyckan smekte mig i ansiktet redan när jag gick den sista biten till jobbet! Och jag hade förmånen att jobba ute med en trevlig kvinnlig praktikant nästan hela dan!

Jag gjorde en massa saker för första gången. Jag påminns ständigt om vilken hopplös stabo (sk. stadsbo) jag är. Jag plockade fläder. Jag plockade värpägg. Som såg ut exakt som påskgodisägg: rosa, gröna och vita i olika storlekar! Jag bar iväg på en höna. Den hackade mig inte ens utan låg så fin och purrade, lilla pullan! Jag jagade kajor ur hönsburarna. En flög rakt i flabben på mig. Kråkor i näsan har jag haft en och annan, men aldrig en kaja på hakan! Jag tittade på de nya (nåja, typ tre veckor gamla) jättesöta kaninungarna! Och jag drack Loranga för första gången sen jag var liten tror jag!

Den lilla stunden jag var inomhus och inventerade arbetarbiblioteksmuseet fick jag en 1800-talsbok med texter av madame Helena Blavatsky i näven. Jag fastnade såklart i denna. En text om teosofi och kristendom från den teosofiska tidningen Lucifer. Ljuvligt obskyrt! Dock fanns det en gammal bokserie med "kristna" "bibeltolkningar" som var minst lika obskyr i hylla C...! Bilden ovan är dock inte från biblioteksmuseet vilket man skulle kunna tro. Fanan är från Lantarbetareförbundet i Skurup. Grymt snygg!

Sista fikan var skåningens stora orgasm: äggakaga & stegefläsk (äggkaka & stekt fläsk)! Knaprigt och rejält med lingon på! Självfallet kunde jag inte låta bli att provsmaka årets första krusbär och vinbär från buskarna!

Som lingon på fläsket anhöll jag dessutom om fyra veckors semester i augusti! Då börjar svälten på allvar....!

Hemma bar det direkt till Tivolibadet för bastu med Lolla! Vi avhandlade festivaler, politik, jobb och myndighetsbyråkrati. Som sig bör!

Hemma i lyan upptäcker jag oväntat att jag fått in pengar för reseersättning till min arbetsplats. Midsommarölen är räddad!!!!

Sommarsolstånd, blommor, folkvisemetal och marxistisk filosofi

Morgonståndet infaller varje dag på året. Sommarsolståndet endast en gång. Och det råkar vara idag. Det pirrar lite extra i ens hedniska hjärta. Samtidigt känns det vemodigt för en höst- och vinterdeppare att veta att solen och ljuset avtar mer och mer för varje dag. Men jag ska inte klaga. Sommaren har bara börjat. Och det är badväder i en och en halv månad till. Midsommar i härliga vänners lag i helgen! En vecka senare vankas Iron Maiden på Ullevi!

Det finns mycket annat att glädjas över. Jag fick höra av syster Maria (inte sjuksyster då!) att farsgubbens metastaser krymper! Cellgifter ist Krieg! Och att jag får åka med Josef och Maria (syster då; inte jungfruföderskan) till och från Järnjungfrun! Up the Irons!

Hur har arbetsdagen varit då? Jag började med att vattna pelargoner i köksfönstren. Jag är knappast killen med gröna fingrar; jag har inga likheter med Hulken alls. Men jag fick ändå en slags känsla för omvårdnad och skönhet där jag gick i lugn och ro och vårdsamt och harmoniskt plockade bort torra blad. Bor det en liten zen-buddhist i mig ändå? Jag ska förresten få Dalai Lamas Lycka och nån annan bok om buddhism ikväll av min kompis Rickard som flyttar till helgen. Och nån om Margaret Thatcher. Järnladyn. Vår egen Maud ska visst lämna in. Pust! Down the Irons!

Jag började med att vattna pelargoner och slutade med att vattna tomater. Mer karlakarl över det. Särskilt att ringla tillbaka vattenslangen som var som att brottas med en anakonda. Fikor ute i solen såklart. Däremellan var det inventering av böcker i arbetarbiblioteksmuseet. Där jag inte kom så långt eftersom jag fastnade i böckerna. I synnerhet de om politisk filosofi.

Att Nordisk Familjebok på 30-talet beskriver tattare som tjuvaktiga, hängivna på starkdrycker o.s.v. förvånar knappast. Att läsa i socialisten och lundaprofessorn Bengt Lindforss samlade verk att rasblandning är än allvarligare fara än kapitalisternas utsugning av arbetarna känns mer trist. Då var det mer spännande när en annan svensk (glömt namnet) menade att det går alldeles utmärkt att kombinera marxism och religion. Eftersom marxismen egentligen inte berör den aspekten utan håller sig till sociologisk analys. Inte materialistisk metafysik (underbart uttryck!). Visst hade religionen spelat roll i de härskande klassernas intresse. Men det hade även konst och litteratur. Och dessa ska ju inte försvinna med klassamhället; istället betonar marxismen hur de fria konsterna kommer att blomstra då de befrias från produktionsförhållandenas ok. Så fick vi in lite blommor även där....

Jag la in Falconers nya Armod i mobilen idag. Och har lyssnat ett antal gånger när jag rest. Den största behållningen med deras senare skivor är när de sjunger på svenska i gammal svensk folkvisetradition. På denna är hela skivan vigd åt detta! Jag utgår från att de till största delen skrivit texterna själva. Men de är bålda riddare som försöker sig på att axla medeltidsballadernas språk och teman (samt musik!) som i episka Herr Peder och hans syster. Fånigt? Vackert? Charmigt? Genant? Allt i en fantastisk mix skulle jag vilja säga! O, tysta ensamhet är Visa från Utanmyra med en text jag inte känner igen. Däremot känner man självfallet igen Cornelis Grimasch om morgonen. Även en polska dansar sig in!

Se hon dansar med älvorna
I skogen och på ängarna
Varken kvinna eller uv
Hon är dimmornas drottning

(Text: Falconer - Dimmornas drottning. Bild: William Blake - Oberon, Titania and Puck with Fairies Dancing)

The Blogg of the Working Man

Måndag. Midsommarvecka. Mycket av måndan har gått ut på att försöka rädda Midsommar Med Magda i helgen. En vecka innan man får pengar och direkt efter två festivaler är det inte lätt. Kost & logi (kanske rentav nån snaps!) är utlovat. Det gäller bara att få råd att ta sig till och från Nättraby vid Karlskrona... Men det ska gå! Åker dit med Linn på fredag!

Pantade burkar på Kvantum och fick en liten promenad. Äntligen börjar 1-kronespanten ge utslag! Arbetslinjen? frågar sig trollen. Tja, jag har sökt två riktigt intressanta lärarjobb idag. Bägge i Helsingborg. Allt att vinna, inget att förlora. Och behörighet har jag!

Annars har det blivit mycket musiklyssnande idag. Märker hur många nya skivor med ens absoluta älsklingsband som släppts nu. Först lyssnade jag på War of the Roses med Ulver. Mysigt, magnifikt, majestätiskt, atmosfäriskt. Suggestiva kvartslåtar med gotisk berättarröst att halvslumra till behövs även på sommaren. Mysigt, magnifikt, majestätiskt, atmosfäriskt kan jag även säga om Evinta med My Dying Bride. Som är direkt barock. Musikaliskt alltså. En verkligt överraskande skiva med strängar, orgel, kvinnlig opera- och stämsång... Mer gotisk nattmusik blir det aldrig! Saxon har gjort en Motörhead med Call to Arms: kommer ånyo tillbaka med en platta som låter exakt som de föregående! D.v.s. jävligt rockig! Som gjord för både bilstereon och förfesten! Ohämmade Deep Purple-stölder i When Doomsday comes (Hybrid Theory). Annars sedvanliga låtstölder av sig själva. Riktigt rockiga heavy metal-stänkare varvade med semiballader. Texter om krig, historia och gamla myter och legender. Och verkligheten. Arbetarklass-heavy metal!

Som så ofta när jag är pank får jag söka nödproviant i frysen. Som inte sällan lyxar upp vardagen. Hittade ett grillspjut som jag grillade i infragrillen och frossade med strips. Räcker till imorgon också. Avnjöts till de två första anföranden i senaste partiledardebatten. Hur pass grillad och uppäten av Juholt statsministern blev återkommer jag till när jag sett hela spektaklet. Ska upp tidigt och jobba imorgon. Istället lägger jag mig till tonerna av The Ballad of the Working Man från nya Saxon:

Here the whistle blowing
Another working day

No matter where you´re going
Remember where you go
It takes me back
To a simple life
I sing my song
The Ballad of the Working Man

Något för Håkan att tänka på inför framtiden! Godnatt!

Metaltown 2011 - en episk zebrarandig blogg

Torsdag

Andreas dök upp på torsdagskvällen och det började förfestas lite smått. Whiskyflaskorna korkades upp och musik åkte på. Vi började med att tulla på Tullamore Dew och halvslumra till irländska sagolika Altar of Plagues. Självfallet blev vi tvungna att ruska om oss med Anaal Nathrakhs vansinnesröj! Och naturligtvis avsluta med Khoma innan läggdax! När vi dessutom var mätta och belåtna av de toast vi fixat till i köket med stek- eller våffeljärn!

Fredag

Vi tog tåget till Lund för att invänta Festivalbussen. Äntligen var vi på väg! Men osäkerheten var påtaglig: ingen jävel visste var campingen låg i förhållande till festivalområdet. 100 meter? En kilometer? En mil? Och hur skulle vädret bli? När vi närmade oss City of Goa Gubbar störtregnade det. Och stormade. Blixtarna slog som om själve Tor hade DAMP. Detta bådade inte gott...

Väl framme hade vi 800 meter att gå. Bara det var ju drygt. Och vi visste fortfarande inte var campingen skulle vara. Eller hur vädret skulle bli. Skulle det bli ett nytt Sonisphere/Wacken/Rockweekend -09 med geggamoja upp till öronen? Oron skulle allt mer komma att lägga sig. Campingen låg alldeles intill området. Vi slog upp vårt älskade zebratält direkt. Himlen sprack upp. Ljusnade. Solen trängde fram. För att så småningom grilla en rejält i nacken!

Vi var rejält hungriga vid detta laget. Campingen gick snabbt att inspektera. Gratis duschar är schysst. Men mest behövde vi mat. Och det var rena Östtyskland: ett öppet stånd där de sålda olika sorters korv. Fast det fanns enbart två sorter i sortimentet. Samt vegetariska burgare för 80(!) spänn. Mot festivalområdet! Vi tänkte att det mest prisvärda skulle vara en flottig och rejäl pizza. Och det var det verkligen! Trots evighetsköer. Det bästa var att man själv kunde vräka på hur mycket parmesan, jalapeños, feferoni, kebab- och vitlökssås man ville. All that Reamains var igång i bakgrunden och solen stekte allt mer. Lycka!

Första konserten för vår del var Madball. Musik som fick det att spritta i benen. Annars var det självfallet Khoma som gällde. Då hade vi redan hunnit bli bofasta på tältcampingen med whisky, öl och Operation: Lösa samtliga politiska, religiösa och filosofiska problem! Rödvinsvänster? Snarare whiskynihilism! Jag hann dock med de första låtarna med Cavalera Conspiracy. På gott och ont. De brassade (hoho!) verkligen på. Och det svider att man aldrig fick höra Roots, bloody roots! och andra klassiker från tiden med Sepultura. Sen blev det stress till Close-Up-tältet där Andreas redan var på plats. Jag träffade Mortii och Anna i öltältet. Som jag både hann med att krama/pussa och få vägbeskrivning till tältet av. Hela festivalområdet var som en avspärrad labyrint. Med rejäl trängsel i gångtrafiken. Ett kaos jag hoppas kommer att bli bättre till nästa år.

Missade tyvärr Magne i tältet. Men fann snart Andreas där framme. Och Jan Jämte på scen eller ute i publikhavet. Han är utan tvekan Svea Rikes störste frontman. Bjuder inte bara på sig själv. Han offrar sig tamme fan på publikens altare! Det var intressant att höra hans mellansnack om bakgrunden till texterna: våld mellan skolelever, Irakkriget, hur lätt det är att uttala sig i diverse politiska frågor när man inte gör något själv... Johannes Persson stod där bak i sin diskretion och tonerna bara slog mot en. Och det bästa var självfallet när musiken fick tala. En musik som frammanar exakt hela känsloregistret: Stop making speeches, Osiris, Last call through walls, In it for fighting, Army of one.... När vi kom ut i solen igen var vi båda känslomässigt mörbultade. Och saliga som små barn!

Vi stannade till bara för att se lite av Anvil. Som var charmiga i sin old school-heavy metal-repertoar. Sprang på Progg-Per då jag var på språng till campingen innan At the Gates. Som så klart var kul att se. Tompa stod där framför en på hemmaplan. För sista gången? Det tror jag när jag inte ser dem!

Men nu brakade det riktigt stora dundret igång: System of a Down! Med Prison song! Hela publiken kändes som en enorm moshpit! B.Y.O.B.! Psycho! Chop Suey! Lonely day! Lost in Hollywood! De drog oväntat av Dire Straits Sultans of Swing! När de därefter körde Holy Mountains och Aeriels på raken kändes det som att jag hade fått alla drömmar uppfyllda! Kunde bara stå och njuta i "lugnet" vid mixerbordet. Men under låtar som Cigaro och Toxicity måste jag bara ut bland trängsel och knuffar igen! Årets konsert?!

Det hela avslutades soft, mjukt men ändå spöklikt sataniskt med Ghost. Först tog jag min enda öl på området medan jag snackade med ett par från Skellefteå resp. Linköping som drack rödvin. Väldigt passande till musiken. Vi tog en gemensam nattvard! Sen letade jag mig in i tältet och hamnade direkt i Satans klor. Till tonerna av "klassiker" som Ritual. Och Beatles Here comes the sun! En passande låt i sammanhanget! Dock skulle vi inte få se solen igen förrän vi åter anlände till Lund...

Lördag/Söndag

Endagarsbiljett och inga lördagskonserter. Och det var just då det skulle regna precis hela tiden. Tur i planeringen eller enbart surt? Man kunde dock lyssna på spelningar med exempelvis Avenged Sevenfold i tältet. Som faktiskt lät helt OK i mina öron. Vi kunde inte för vår värld begripa hur Volbeat kunde headlinea istället för Korn (som inte ens fick största scenen). Det blev "powernappande" och festande i tältet hela dan. Hungrig som jag var tryckte jag i mig två halvråa bratwurst. Till en summa av hundra spänn. Det sved...

Vi var livrädda att somna ifrån Festivalbussen på natten. Men zebratältet åkte ner (under uppehåll!) och vi kom som sagt fram till Lund. Jag hade ingen extrem brådska hem utan väntade på Öresundståget som gick till Andreas Karlskrona. Så vi kunde avsluta detta lilla Metaltown-äventyr broderligt och värdigt. Han bjöd på ett par öl som var kvar som pricken över i:et innan jag själv hoppade av i Kristianstad. Där jag slängde upp zebratältet för vädring på balkongen. Och tog några rejäla powernaps hemma i sängen!

Ett stort TACK SOM SATAN \m/ till Andreas och alla trevliga personer man träffade på festivalen och bussen! Samt till vädergudarna som anpassade sig efter att vi enbart hade endagarsbiljett! Och banden som gav oss oförglömliga upplevelser! Metaltown ska lär bli en återkommande tradition!

Kejserlig arbetsdag

Idag lyste solen när jag kom till mitt kära museum. Fick börja dagen med att guida förskolebarn. Vilket såklart var hur kul som helst. De är så härligt naturligt nyfikna i 6-årsåldern!

När jag var klar fick jag finbesök lagom till fikat: självaste Caesar! Eller, ja, Jacob då. Med Marianne. Vi satt ute och fikade och njöt av både solen och naturen. Innan de begav sig vidare genom Bokskogen mot Torup. De drack kaffe. Jag hade lyxen att avnjuta mackor, ägg, trattkantareller och en fantastisk äggakaga med korv. Självfallet hemmalagat direkt från köket! Så ser moderna statares naturalön ut!

Efter fikan fick jag flytta in och inventera arbetarbiblioteksmuseet. Trodde det skulle bli segt att lämna solen. Men man insåg snabbt att man befann sig i en skattkammare...

Polis, polis....

Pumpade killar med solbrillor och pistoler står och ser farliga ut i Malmö city. De äger nog stan. Det är avspärrat vid Värnhem där jag sitter och väntar på bussen klockan 9 på morgonen.
Polisen - respect!

Men va faaan, där går en liten gubbe med en stor filmkamera och filmar en extremt pumpad kille. Är väl filminspelning. Eller är det en höjdare de skyddar? George W som börjat med anabola på gamla dar?

Snutarna ser maffigt (som i maffia) hårda ut. Men knappast farliga. Jag blev åtminstone inte rädd. Det blev jag däremot för tio år sen. När jag stod på Götaplatsen och svartklädda huliganer kravallade med poliser med hjälmar och sköldar. Och skarpladdade pistoler. De svartklädda maskerade huliganerna var våldsamma. Men inte särskilt många. De hjälm- och sköldförsedda huliganerna var våldsamma. Och jävligt många. De sistnämnda slog på allt och alla. Jag stod som sagt på Götaplatsen och beskådade eländet. Hade kommit dit för det fantastiska forum som anordnades men tragiskt förstördes.

Jag lider av en ytterst ovanlig muskelsjukdom och just nu var jag som svagast. Kunde bokstavligt talat inte springa. När de svartklädda kom mot Götaplatsen var jag jävligt skraj. Jag visste att de skulle dra poliserna med sig. Och att jag löpte en ypperlig risk att bli allvarligt misshandlad av polisen. Bara för att jag fanns där. De hade nyligen visat i både Malmö och Göteborg vad de var i stånd till...

Men jag klarade mig. Göteborg 2001 är en stor skam i Sveriges moderna historia. Dels för huliganerna som inte bara förstörde Avenyen utan även våra fina folkfest. Och de största, och definitivt fredliga, demonstrationerna. Men allra mest för den omfattande polisbrutaliteten, de skandalösa domarna efteråt och media som svartmålade oss inför hela landet för en lång tid framåt.

Traumat i Göteborg

Utan regler och växlar - en sommarrysare!

Solen skiner över en mysig liten sjö i norra Skåne. Och man bara sitter där och sitter och låter tiden flyta förbi. I en stillastående tågvagn. Kan det bli mer sommar? Det är bara en öl som saknas!

Och nu är man beredd på att även bli utan öl i Metaltown i helgen. Banverket är på väg med bil och beräknas anlända om 40-45 minuter.... Man har redan suttit där i över en halvtimme. Klockan tickar. Bolaget stänger om en dryg timme....

Växelfel heter det först. Som alltid när det inte är signalfel. Men en växel är helt av! Typiskt SJ säger alla av ren reflex. Men inte jag. Jag drar högre växlar. Jag säger Typiskt avregleringen! För så måste det ju vara. När järnvägen blev av med regleringen blev de självfallet även av med växlarna. Dessa tillhör ju också järnvägen. Det säger ju all sund logik!

Men Systembolaget är inte avreglerat. Och stänger därmed punkt 18.00. Till slut har Banverket Repair Man fixat biffen och tåget börjar gå. Bokstavligt som på räls. Vi passerar Sösdala. Klockan klickar fortare i mobilen där batteriet håller på att dö... Ska jag hoppa av i Hässleholm istället för Kristianstad bara för att hinna köpa festivalöl? Äh, detta ska gå! Håller de kursen nu har jag en kvart på mig när jag hoppar av i Kristianstad! Men i Karpalund börjar tåget sakta ner. Och just där brukar det stanna och stå stilla mitt bland potatisåkrarna... Men till slut ser man Kristianstads silhuetter. Passerar Allöverket. Rullar så sakta in på stationen....

Och jag hinner till bolaget 17.47! Fyller bärkorgen med 12 Smålands. Festivalölen är räddad!!!!!

Martin, Martin, gamle vän... Vad sänder du egentligen för signaler? Ääääh!!! Nu ska vi inte dra för stora växlar! Bara koppla av! Som omväxling!!!!!

SRF - Vid patthållarens skägg

Gick loss med saxen på skägget nu. Började hamna i de stora pojkarnas klass. Som Agneta sa på Sweden Rock Festival: "Jag har skapat ett monster" (hon var en av de som mest propsade på att jag skulle lägga till med skägg).

Andra saker man blev kallad på SRF: tradig, neanderthalare, kufiskt alkoholistdrägg, copycat, Hans (Scheike), förste patthållare, kommunist, intellektuell, fin vän och äkta hårdrockare. Inga halvmesyrer här inte!

Ytterst rörande omdömen! Allihopa! Vet inte om jag vågar hålla med om allt, men allt går rakt in i hjärtat!

Tradig och blyg tyckte Ingela att jag var för att hon tyckte att jag skulle göra vettigare saker av det jag skriver och fotar än att förslösa det på Facebook och här i bloggen. Förste patthållare är en hederstitel jag blev dubbad till av Anne. Kommunist, kommunist pekade Robban finger åt mig (min andra kompis Robban som är kommunist kallar mig istället pajasreformist [trots Marx-skägget)]. Copycat kom från Daniel som menar att jag plankat hans skägg och frissa. Neanderthalare kom från obekanta när jag låg på rygg på stranden med långt hår och skägg. Kufiskt alkoholistdrägg från min tältbroder Andreas (som korkar upp ölen och Screwdrivern i sovsäcken ett par timmar innan man själv pallar öppna ögonen). Om dessa båda omdömen har med mitt skägg eller mitt beteende att göra kvittar lika. Jag blir lika lycklig av båda! Äkta hårdrockare kommer dock av att jag bokstavligen gjorde en Lemmy: borstade tänderna i whisky! Johan tyckte att översta bilden (knyckt av Jenny) passade mig: att jag var en slags tänkare.

Jag är som sagt rörd och tacksam. Men ändå åkte saxen fram nu. Nota bene: saxen! Inte rakhyveln! David som kallade mig Hans Scheike kan pusta ut! Hellre neanderthalare än cro magnon! Hellre Hans Scheike än Runar Sörgaard! Man är väl för satan(uttalas: Säjjtann) äkta hårdrockare!!! \m/