Dödssynden Lättja är samma som Likgiltighet som jag skrivit om tidigare. Men lättja har ju även en annan aspekt och innebörd än att inte palla bry sig om andra. Vem har inte hört: "Har du latmask?" Och velat svara: "Japp, hela rövhålet fullt! Mina älsklingshusdjur! Hellre latmask än hjärtinfarkt!"
Jag satt och funderade kring det ljuvliga fenomenet lättja på bussen nyss. Helt plötsligt springer en grabb i 12-årsåldern ut mitt framför den körande bussen med en barnvagn med ett spädbarn i framför sig. Den stackars chaffisen blev tvungen att tvärstanna. Strax efter kom deras morsa (gissar jag på) m.fl. springande över och bussen fick stanna igen. Men hon plockade inte upp dem utan sa till sig själv att "jag kommer igen". Bussen går en gång i kvarten. Hur fan kan man ha så jävla bråttom att man äventyrar sitt eget och ett spädbarns liv för att vinna en kvart? Det är ju bara att slappna av och invänta nästa.
Men det är ett fenomen i tiden. När jag betalade i kassan ringde mobilen. En "normal" person skulle svarat direkt, men jag sket i det. Höll jag nu på med annat kunde personen ringa senare. "Mañana-mentaliteten" är inte lite föraktad i vårt land med sin just in time-sjuka. För det är en sjuka. Vad kännetecknar en stressad person om inte psykopati? Vid stress får man tunnelseende och förlorar empati- och sympatiförmågan inför de andra som bara är i vägen och bör undanröjas. I trafiken är det riktigt sanslöst; där är det OK för vuxna människor att ge fingret och göra vansinnesomkörningar där man verkligen äventyrar sitt eget och andras liv.
Lasse Berg menar i sin underbara bok "Gryning över Kalahari" att lättja är människans sanna natur. Han letar sig tillbaka till mänsklighetens afrikanska vagga och studerar hur bushmännen och andra lever. Hans slutsats är att människan är skapt för ett par timmars arbete, resten av tiden till trevligt samkväm. Att äta, dricka, skämta, dansa, knulla... Vår lutherska arbetsmoral är i mina ögon direkt sinnessjuk. Och leder till sjukdomar. Dessutom finns det en livsavgörande politisk aspekt. "Fundisarna" i Miljöpartiet har helt rätt när de säger att vi behöver mindre tillväxt. Vi är så hjärntvättade i vår tillväxt-fundamentalism att vi betraktar dem som pajasar. Men vad innebär ständigt ökande "tillväxt" om inte en ständigt stegrande rovdrift på Moder Jord som oundvikligt kommer att leda till mänsklighetens undergång. Det är inte "ekonomisk" tillväxt vi behöver utan social och kulturell. Slappnar vi av och göttar oss ger vi oss tid att ge varandra tid. Kärlek, umgänge, kultur. Detta blir en positiv spiral där det ena ger det andra. Både fysisk och psykisk hälsa. Alltså äkta tillväxt. Även kallad god karma. Eller med det allra vackraste ordet: Lättja!
Den vackra impressionistiska tavlan däruppe är faktiskt inte målad av Renoir utan av Roberth Thegerström (1857-1919) och heter "Lättja". Boken "Rätten till lättja" är skriven av Karl Marx svärson Paul Lafargue och är en underbar argumentation för ett verkligt socialistiskt samhälle: alltså ett socialt där människor njuter tillsammans. M.a.o. motsatsen till de kommande kommunistdiktaturerna med sin extrema arbetsmoral och "socialistiska tävlan".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar