Lussetankar

Om ett dygn är det lucia. Jag vet inte när jag senast såg ett luciatåg i verkligheten. 15-20 år sedan? Ibland kan jag känna mig lite utanför i vissa sammanhang. För 4-5 år sedan kom jag in i en vinterdepression (som kanske inte hade så mycket med vintern att göra). Allt kändes bokstavligen svart. Men jag gick upp tidigt och tittade på luciamorgonen på TV. Och började störtgråta. Ett ljuståg i mörkret. Sångerna. Värmen. De strålande ögonen. Barnen. Jag är inte kristen men tycker att de vackraste luciasångerna är de som är rena psalmer. Jag tror att jag ska fira lucia imorgon med att sitta hemma och lyssna på jul- och luciasånger med Sofia Källgren och Sofia Karlsson. Äta choklad till kaffet. Kanske tända lite ljus. Fast jag har ju bara svarta....