Rockweekend

Äntligen känns det som att jag har semester. Inte från jobb utan från sommarfestivaler. Jag är fortfarande trött efter Rockweekend. Kom hem rätt sent igår och hamnade i säng tre inatt. Jag ville inte gå upp alls men var tvungen att sticka till Arbetsförnedningen. Träffade en elev där som gick ut sista året nu. Verkade hopplöst även för honom på jobbfronten. Dessutom var jag tvungen att köpa lite mat på Domus. Och inte minst schampoo. Det man kanske behöver mest efter en campingfestival är ett rejält bad. Det var så pass långt till duscharna på festivalen att jag inte pallade hänga med dit med kryckorna. Men grisig hade man såklart blitt och jag blev tvångsduschad med högtrycksslangen på campingen av en tjej och några andra som gärna beskådade det hela. Det var nog den roligaste dusch jag varit med om trots kallvattnet, dessutom är jag smygnaturist och näckar gärna offentligt. Det var antagligen där schampoot blev kvar sen.

Resan upp gick smidigt och snabbt tycker jag. En riktig gryningssafari med älgar, rådjur, tranor och annat på eller vid vägarna (älgkon betade lyckligtvis utanför). Och det är kul att se hur landskapet skiftar. Vädret var däremot inte så kul när vi väl kommit upp: regn och kraftig blåst. Det sabbade vissas stämning i början, men det gick över sen. Jag hade skitkul hela tiden även om jag somnade ifrån mycket (fniss). En massa skönt folk och puss- och kramkalas som vore det självaste SRF. Ovanligt många bekantingar jag träffade, till skillnad från Metaltown. Och en del oväntade som en tjej jag dansade med under Flogging Molly på SRF (och helt hade glömt fram tills dess). Det var extra kul att ha partytält eftersom så många stannade till där. Det schyssta med området var att det var så litet. Scenområdet låg bara på andra sidan stängslet kring campingen. Där stod jag med medhavd öl och såg och hörde perfekt. Tillsammand med ett fåtal andra hängivna som man kunde prata musik med. Testament, U.D.O. och Paradise Lost var band jag såg därifrån, med en öl i ena näven och pek- och lillfingret utsträckta genom stängslet med andra. De mindre banden spelade på en liten scen i öltältet, vilket var kanon även det. Isole lirade där, fast då stod jag framme vid scenen. Fantastiskt vacker doom metal som jag gärna hade hört en längre spelning med. Annars kunde man sitta på bänkarna och kolla. Så gjorde jag och en tjej t.ex. med första bandet vi såg, ett glamband som var lite småkul ändå (har för mig att de hette Billion Dollar Babies eller nåt). Wolf, Edguy, Dimmu Borgir m.fl. var band jag såg inne på området. Wolf rockar alltid och jag har fortfarande Edguy-låtar i skallen. Egentligen borde jag tycka att Tobbe Sammet är en fjant i cowboyhatt, men jag gillar honom skarpt.

Vädret var som sagt inte kul. En väninna lånade mina gummistövlar och jag fick slafsa omkring i geggamojan med gympadojorna (som numera i praktiken är lerklumpar och verkligen behöver en rengöring). Tälten vi hade höll för blåsten, men det var nog mycket tur. Marken var mjuk lerjord och pinnarna flög upp hela tiden. Om vi inte tryckt ner pinnarna till partytältet hela tiden hade det inte stått länge. Partytälten flög omkring överallt och det var ren tur att det inte skedde en massa olyckor.

De flesta band jag såg har jag sett ett flertal gånger innan. Inklusive de jag sket i eller somnade från. Men det var en riktigt bra lineup. Den största behållningen var nog Isole som jag inte sett förrut. Tyvärr fick Paradise Lost bara en halvtimme eftersom de bytte tid med ett annat band. Dimmu Borgir var mäktiga som fan, men jag gick efter halva eftersom jag letade efter folk på campingen. En tom camping eftersom så många såg Dimmu och blev helt tagna. Resan hem var rätt jobbig eftersom vi satt tre i baksätet i en fullpackad bil med ont i kroppen. Men jag vill säga ett stort tack till Emme, Fredrik och Ingela för skjutsen, gästfriheten, Minttun, ölen, grillningen och inte minst: duschen! Efter tre regniga campingfestivaler med kryckor borde humöret vara i botten, men jag är mest trött. Och jävligt kul har jag haft!