Sitter och dricker starköl och lyssnar på kassetter med irländsk rebellmusik som jag köpte på Den Gröna Ön för snart 20 år sen! Känner mig ordentligt manlig! Och då passar den sentimentala musiken med texter om riktiga män! Män som dog med ett leende på läpparna! Eller som är ensamma kvar i sina ideal, när de andra sålt ut kampen och idealen!
Ty en riktig man är alltid ensam! Som jag! Rak i ryggen och ståndaktig i kampen är jag onekligen! Jag tänker på de röd-gröna kärringarnas "skuggbudget": skuggbudget är åtminstone ett passande namn! Det är inte ens en skugga av vad det borde ha varit! T.o.m. Anna Dahlberg i den mörkblå blaskan Expressen häcklar dem:
"Mest iögonfallande är ändå att Vänsterpartiet nu accepterar Alliansens historiska inkomstskattesänkningar på 70 miljarder med undantag för 2,1 miljarder kronor. Det måste vara den mest dramatiska positionsförflyttningen i svensk politik i mannaminne."
Usch ja! Mindre manlig och rakryggad än Lars Ohly kan man inte bli! Han är dock (ohlyckligtvis) inte ensam! De 200.000 nyanställningarna i offentlig sektor från förra valrörelsen är ett minne blott för ett krumsprång blått! De mörkblåa vågorna som härskar över haven spolar bort budgetslavarna som ett motståndsalternativ för att återerövra rättvisan! Lasse Liten gör pudel på pudel! Det vi behöver är en varg!
Ack ja! Men jag själv då? Ja, exakt: jag själv! Alla andra är ynkryggar eller förrädare idag! Ty en riktig man är alltid ensam!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar