Hans Arnold - fan ta dig!

Hans illustrationer har varit med mig så länge jag kan minnas. Från mammas veckotidningar. När jag som skräck-besatt unge läste Åke Ohlmarks Spökhistorier på lågstadiet.

Hans illustrationer finns i min skivsamling. På ABBA Greatest Hits som jag har på dubbel-LP. På neo-heavy metallarna Wolfs debutplatta (som jag för inte så längesen hade som visningsbild och menade att det var så vrål-likt Fredrik Reinfeldt goes varulv).

Hans bildskapande har jämförts med andra. Salvador Dali. Surrealism. Vem vet? Jag är ingen konstvetare. Jag tänker mer på hur hans motiv kan ha inspirerat andra. Som Sven Nordqvist. Har hans illustrationer med små roliga "bakgrundsfigurer" framstått oberoende av Hans? Jag betvivlar detta. Det har nog snarast skapat en burlesk, barnvänligt "surrealistisk" ny konstyttring. Och det älskar vi!

Hans hantverk fick mig att introduceras och fastna i Tarots magiska värld. Genom illustrationerna till vart av ett av samtliga kort i Jolanda Den Tredjes Bok Om Tarot Och Häxkonst. Jag låg med boken i sängen och mediterade mig till sömns och präglade varje symbolik i hjärnhinnan. Ett par - tre kort per natt. Det handlar inte om kommersiell tramsig spådom utan om psyko-terapi. Hans färgläggning (vem tuschar t.ex. i indigo?!) fångar känsla på ett bokstavligen spöklikt sätt.

Hans konstverk har nog präglat mig mer än jag tror. Lagt en tuschpenna över hela min könsdrift och naivt sagolika kärlekslängtan. Bland tuttar och troll. Jag kommer nog aldrig ifrån honom.

Hans spöklika trollkraft gör mig bergtagen. Kunde han inte stanna vid Alpernas kant? Varför skulle han fånga upp och återuppta vår nordiska romantiska längtan? Och på samma gång göra den sensuell och barnvänlig?

Fan ta dig, Hans Arnold!!!!!!

GrymmareÄnABBA