Generals gathered in their masses
Just like witches at black masses
Evil minds that plot destruction
Sorcerers of death's construction
In the fields the bodies burning
As the war machine keeps turning
Death and hatred to mankind
Poisoning their brainwashed minds
Häxor sjöng Ozzy. Häxor, sa Bull. Med efternamnet Shit. Helle Klein (med all heder och ingenting att skämmas över) skriver i SVT Debatt:
"När förre chefen för FN:s vapeninspektioner Hans Blix tog emot Olof Palme-priset 2004 liknade han Irak-krigets påhejare vid gångna seklers häxjägare som så till den grad drevs av sin övertygelse att de tolkade minsta kvast som bevis. Så upphörde det kritiska tänkandet, så slutade man se till fakta.
Beklagligt nog lät sig stora delar av den liberala och konservativa pressen i Sverige också dras med i häxjakten."
Jag tänkte först inte skriva något om Wikileaks och Irak. Bara låta det passera förbi. Ett underförstått "jaha, vad var det jag sa?". På ökenfronten inget nytt under solen. Det är lätt att vara efterklok. Men det är ändå något som får magen att vrida sig på mig i skamsenhet. Och det är inte det faktum att, som Åsa Linderborg skriver i Aftonbladet:
"Wikileaks avlöjande visar att en majoritet av de 109 000 irakier som dött av direkt våld är civila; 60 procent, eller i snitt 31 civila om dagen. Ockupationens totala offer uppgår dock hittils till knappa 1,5 miljoner människor, som avlidit i brist på vatten, mat, bostad, värme, medicin etcetera. Siffran tickar på, att skriva om döda i Irak är som att skriva om vatten. Många av dem, visar de hemligstämplade rapporterna, har fallit offer för svenska vapen."
Jag var med och protesterade mot Operation Desert Storm inför januari 1991. Samma månad som jag som 18-åring ryckte ut som malaj till det P6 som idag är Kristianstad Högskola. Lillasyrran var förskräckt och trodde att jag skulle ner till Gulfen. Så illa var det ju såklart inte. Men ett nykolonialt krig startade. Saddam kom att sitta kvar och rentav stärka sin maktposition. Men en jävla massa irakier dog. Många, många tusen. Och jag minns ännu idag Expressens vidriga blodtörstiga och direkt rasistiska hyenaartiklar när slakten fullbordades. Kanske det äckligaste jag någonsin läst i svensk media.
Det kriget gick snabbt. Sen hörde man inte så mycket. Men USA och Storbritannien fanns kvar som ockupationsmakter. Släppte lite bomber då och då när andan föll på. Och embargot. Det absolut mest cyniska jag varit med om. När USA:s demokratiska utrikesminister Madeleine Albright tyckte att "det var värt priset" att en halv miljon (!) irakiska barn dog p.g.a. strypt tillförsel av medicin, föda och friskt vatten. Det finns inget som gör mig så illa berörd som när barn far illa.
I mars 2003 var det dax igen. Stridskuken stod i hög givakt i Pentagon och Vita Huset. Och i 10 Downing Street. Och i Jan Björklunds och Fredrik Malms liberala kalsonger. Dock inte i FN:s högkvarter. Hela världen samlade sig i historiens största antikrigsdemonstrationer. Även i Sverige. Även i Kristianstad. Jag var med på ett förberedelsemöte där vi skulle författa talkörer för demonstrationen. Jag drog spontant till med: George Bush på krig är kåt, det är oljan han vill åt! Denna godtogs skämmigt nog. Och vi skanderade den i stan. Kristianstadsbladet kallade den "oanständig". Vilket jag inte skäms över. Sen rullade kriget på. Med Abu Ghraib och hela köret.
Helle Klein skriver vidare:
”I dag är bevisen tusentals för att Irak-kriget var både rättsligt och moraliskt fel. Bombhögern har mycket att skämmas över. Det är hög tid att på lika goda grunder ifrågasätta kriget i Afghanistan, där Sverige är med som stridande part. Måtte nu regeringen och de rödgröna enas om en plan för ett tillbakadragande av svensk trupp inom en snar framtid.”
Jag tänkte som sagt inte kommentera. Men. Det är just detta. Det där pinsamma. Varför ska Bombhögern skämmas? De är väl av naturen så skamlösa som det bara går? Jag avkräver ingen någon skam. Skam måste komma spontant. Jag skäms inte för att jag tagit starkt avstånd från kriget från första början. Men skäms gör jag bokstavligen. Över den där jävla efterklokheten. Hos journalister. Hos politiker. Hos tyckare och "experter".
Oooops! Vi hade fel! Meeeen... vi ville ju väl! Toodi-loo! Som om vi inte hört det förrut. Om ett par år läcks mer skit från Afganistan. Från Pakistan. Från Iran. Från Vettefan. Fy fan. The war drags ever on.
Politicians hide themselves away
They only started the war
Why should they go out to fight?
They leave that role to the poor
Time will tell on their power minds
Making war just for fun
Treating people just like pawns in chess
Wait 'til their judgement day comes
HelleKlein-BombhögernBordeSkämmas
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar