Jag medger det själv. Jag är en riktig gottegris.
Idag mumsade jag tryffelkaka med vispgrädde till kaffet innan jag lämnade min kära praktik. Där jag varvade transkriberandet med trevligt och intressant snack med Frida. Bl.a. fick jag klarhet i mysteriet med konflikten mellan hundar och katter. De är ju varken varandras bytesdjur eller konkurrenter om varandras bytesdjur. Så varför bråka? Helt enkelt därför att de misstolkar varandras beteende. Katter nosar i nosen och hundar i rumpan. En viftande svans för en hund indikerar glädje, för en katt reservation. Dålig kulturell integration helt enkelt. Tänk om vi människor skulle lära av våra husdjur? Då skulle vi kanske slippa både förortstalibaner och sverigedemokrater?
Morgnarna blir bara ljusare och ljusare. När jag åkte hem gav solen mig riktiga sommarvibbar.
En trevlig tisdag måste även sluta trevligt. Jag avrundar med kycklingklubbor och strips i Mumindalen. Grisigt va? Själv tycker jag att det är grymt!
2 kommentarer:
"Grymt!" var vad grisen sa när slaktarn kom;)
Ja att du är en gottegris har jag förstått.
"Varför försaka en enda liten stilla mums?"
Ja, då måste det vara något gal(e)t! =P
Skicka en kommentar