Vi slet oss från kak- och tårtfrossa och bohemiskt mys på golvet. Kramade Marren farväl och begav oss till huset i Kulltorp där Anton hade "föräldrafritt". Kim och Anita var i Tyskland på inköpsresa, vilket innebar att vi kunde och borde tömma det gamla förrådet av starköl, Jäger och Dooleys. Men först svängde vi inom Ica Maxi och bullade upp rejält med taco-attiraljer!
Jag fräste färsen och Anton hackade grönfodret. Steve spelade Cornelis, Calle Schewen och annat trevlig för oss. Perfekt arbetsdelning!
Till taco-frossan såg vi en katastrofal katastroffilm om ett hål i ozonlagret som skapade arktiska vindar i Tasmanien och Australien som fick folk att frysa till iskristaller. Duktigt (eller dåligt) dataanimerat. Sändningarna från Japan ger mer rysningar. Före detta såg vi den katastrofala svenska skräckfilmen Psalm 21. Inte märkligt att vi blev tvungna att se samtliga avsnitt av Charles Nonsens efteråt. Busnödiga som vi var!
Sent i säng och sent upp. Det bullades upp med nybakade frukostfrallor och slö-TV vilket inte var fy skam. Tacos var självfallet inte heller fel. Vi avnjöt de sista till lagom grisiga Kommissarie Späck innan vi avslutade kalasandet i Vanneberga respektive Kulltorp efter ett och ett halvt dygn!
2 kommentarer:
Låter som ett bra kalas!
"Se det var ett riktigt kalas"
(Cornelis)
;-p
Skicka en kommentar