Svart snö

Det flyger en fågel från öster till väst
från väster till öst.
Han är svart som en präst,
och som vargen hans öga glimmar.
Han flyger i svarta timmar,
i snölös vinter, i månlös höst.
(Erik Axel Karlfeldt)

Det borde vara gryning. Men nattens svarta timmar rår. Gryningen är lika spöklik som skymningen. Snön är nästan borta. Den som ligger kvar är alldeles svart. Detta är den dystraste tiden på året. Dystrare än det regntunga november. Själva livet känns spöklikt. Det löser upp sig som ett kallt och fuktigt dis. Som dimman som stiger som rök från dikeskanten. Solen är död. Även månen är död. Snön är svart.