Bland det bästa på Sven Wollters nya skiva är tolkningen av Kent Anderssons "Vingen". Jag fick förmånen att se Sven och Kent uppträda tillsammans, och snacka om att Sven krympte ihop till en liten skolpojke i jämförelse! Vi fattas dig, Kent! Det var inte minst häftigt att höra dem framföra denna tonsatta dikt tillsammans:
Vi går alla omkring med en vinge
som vi inte kan flyga med
som blir till en börda för oss
som vi måste smyga med.
Vi hade nog kunnat flyga
om inte alla självutnämnda vicevärdar
skolmästare
och alla dom praktiska, taktiska,
nitiska, kritiska,
anemiska, akademiska
felfinnarna med pekpinnarna
hade sagt:
Du kan väl inte flyga!
Håll dig på marken, din envingade jävel!
Och drömmer du ens om att våga
med ett enda vingeslag
pröva din flygförmåga
så tar vi din vinge en dag!
Vi går alla omkring med en vinge,
en dröm, en längtan, en sång.
Tänk om våra vingar finge
flyga tillsammans en gång!
Om du ser en vinge flaxa över taken.
Ska du inte springa hem och bli nervös
Du ska bara stanna
Och begrunda saken
Och sen tänka:
Där är en som sluppit lös!
Flyga ja! Om jag kunde flyga skulle jag göra det högt och fritt! Som Ikaros! Mot Solen! Som jag verkligen saknar!
Den palestinska dikten "En arbetslös talar" är även det en av mina riktiga favoriter på skivan:
Men du Solens fiende
Jag ska inte köpslå
Till mina ådrors sista pulsslag
Ska jag motstå!
Men solen ska tillbaka! På alla sätt! Kollade nyss när de bakade solbröd i "Trolltider"! Och sjöng "Solsången"! Så snart jävlar börjar det brännas! :-P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar