tisdag 29 december 2009
Metaltown
Bättre sent än aldrig! Metaltown ska ombloggas innan året är slut!
Sommarfestivalerna 2009
Tänk tillbaka: Det är sommar 2009! Strålar solen? Haha, skämtar du? Ska du ha en krycka i nyllet? Jag har skrivit om Siesta! där vi tältade! Och det regnade! Jag har skrivit om Sweden Rock Festival där vi tältade! Och det regnade! Jag har skrivit om Rockweekend där vi tältade! Och det regnade!
Men jag har inte skrivit om Metaltown där vi inte tältade! Och solen gassade! Jag och Andreas var där bara för en dag, men stannade ett par nätter ändå i min kära lilla lillasyrras lägenhet innan vi drog vidare till Malmö och Amenra / Neurosis på Debaser! Snacka om lyx! Lägenhetshotell!
Vi hade inte brådis, det var bara ett fåtal band vi var intresserade av. Dessa var desto bättre! Eftersom solen stekte så drack Andreas rekordmånga (normalmånga i underkant i mina ögon) öl på uteserveringen. Magne joinade oss i öltältet och det blev extra kul!
My Dying Bride
Första bandet ut för vår del var My Dying Bride! Tänk er själva: solen sticker i ögonen från en klarblå himmel på Aaron Stainthorpe som fått en nitlott: en eftermiddagsspelning! Hans mentalitet var knappast "Let the sun shine in"! Eftersom jag slarvade med denna bloggen har jag glömt hans citat, men han önskade definitivt mörkare väder! Men tji fick han! Jag lät mig inte knäckas av "den förstörda stämningen".
Grejen är den att jag såg dem i tältmörkret sommaren innan (scrolla tillbaka till min Graspop-blogg om ni orkar!). Men saknade stråkarna. Nu var de där! De inledde med en låt från nya "For lies I sire", fattas bara annat. Jag är en av de där konstiga som vill höra nytt från band som är ute för att lyfta fram sin nya platta. Sen ville jag förstås höra en hel del från "Turn loose the swans". Och mina två älsklingslåtar från min älsklingsskiva "The angel and the dark river": "The Cry of Mankind" och "From Darkened Skies". Gissa vem som fick jackpot? Dessutom de bästa låtarna från nya skivan: valsartade "My Body a Funeral" och tung-doom-skitgrymma (stundom lika valsiga) inledaren "Fall with me".
Opeth
Jag och Andreas hade sett Opeth (som avslappning efter röjet på Misery Index!) på Close-Up-båten några månader innan. Jag hade sett dem på Malmöfestivalen innan dess. Nu satt vi i öltältet och bara smälte MDB-intryck. Och byggde upp förväntningar inför Cult of Luna. Men jag älskar Opeth! Andreas i sin tur fick ingen ro! Och jag håller med om att ska man lyssna på den typen av avancerad musik ska man kanske inte göra det i trängseln på en ölservering där man slåss om sittplatser och ändå bara kollar på snygga tjejer. Han ville att vi skulle gå och kolla en runda på (asfalts)området. Och jag hände med. Men precis när vi gick fick jag ändå höra min bombastiska "The Lotus Eater" från senaste "Watershed" och piggnade till!
Festivalkäket
Musiken i all ära; käket kommer jag aldrig att glömma! När vi snackade med Magne på ölserveringen (inte samma som vi såg Opeth på, JÄVLAR va det har växt!) nämnde han ett extreme food-stånd han ville testa. Jag tyckte att det lät skithäftigt och vi hängde på!
De som känner mig vet att jag är "kryddoman"! Älskar riktigt stark och het mat! Nu fick Caligula sin överman! Soldyrkaren Martin blev bränd av solen! Jag vill pröva att äta en massa coola sorters djur! Och jag hade drömt om att testa världens hetaste kryddor! Magne tog en känguruburgare som såg ut att bestå av idel kött! Jag var sugen, men tog ett spett med känguru, krokodil och struts istället. Men det var bara känguru jag inte testat innan. Så hade de världens starkaste kryddor och kryddblandningar: "The Hottest Spices on Planet Earth". Jag vräkte på av allt! Andreas smakade något från min gaffel med bara en mikrodroppe sås på. Han blev helt bedövad i käften! Jag åt desto mer när vi väl satt oss... Först blev det som en tandläkarbedövning: jag förlorade känslen i hela ansiktet! Sen började tårarna rinna utan stopp! Tydligen hade jag hyperventilerat.... Jag fick ett par klunkar av Magnes solvarma Sprite i PET som fick mig att känna mig som en eldsprutare! Det som neutraliserade var att jag fick smaka av Andreas våffla med grädde och sylt.... yummie! Magne satt framför mig och tryckte i sig en påse med rostade larver; ett av mina absoluta tabu-matobjekt... Mycket bizarrt stånd med godisklubbor med små riktiga skorpioner i... Jag kommer i hela mitt liv att vara Magne tacksam som tog mig dit!
Cult of Luna
Antagligen har ingen pallat läsa så här långt. Ingen fara om ni har lyckats heller. På nätet hittade jag recensionen under som uttrycker exakt vad jag kände! Upphöjt med 666! Självfallet såg vi detta istället för Marilyn Manson! Och brydde oss inte ens om att se Manson efteråt! Vi ville bara hem och bli människor igen!!! Merde!!!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hehe..Kommer tillbaka en del minnen när jag läser det där. Men att se dig äta de där starka kryddorna är en syn jag aldrig kommer glömma. Den Spriten var definitivt inte rätt sätt att släcka törsten. :-) Cult Of Luna var ju definitivt värd att skippa Manson för. Den spelningen gick direkt in på min Top 5-lista över sedda spelningar. Precis efter Pink Floyd och Porcupine Tree.
Jäklar vilken recension!! En av de bästa jag läst. Skall en turk till för att kunna utnyttja svenska språket till fullo. ;-) Det är bara att instämma i hyllningen. Jag vill beskriva spelningen som att uppleva hur en tsunami av ljud kom mot mig och krossade allt i sin väg. Helt omöjligt att kämpa emot. Inget annat existerade under spelningen. Tid och rum var som bortblåsta. Tror att det var den spelningen Einstein tänkte på när han kom på relativitetsteorin.
Haha, jag körde med liknande skumma metaforer i Amenra/Neurosis-recensionen i min blogg. Men denna recensionen är i kubik! Underbart tacksam att det lyckats sättas ord på min upplevelse! :-D
bra start
Skicka en kommentar