Blodsvart höst

Är det sommar eller höst? Bokskogen är grön. Men jag ser blodsvarta löv på trottoaren. Jag vet inte om det finns ett ord som heter blodsvart. Men det låter vackert. Lite gotiskt och dramatiskt. Löven faller inte tunga och döda ner. De svävar sakta ner i vinden. Landar lätt och mjukt. Bildar ett lapptäcke i förtrollande färger. Multnar sakta ner. Ligger ofta kvar när vårens värme får snön att gråta bort. Hösten har väl kommit. Jag kommer inte mer att slänga av alla mina kläder och kasta mig i en sjö. Göra upp en eld vid en strand med glada vänner. Men jag kommer att vandra mycket i naturen och se hur skogen rodnar sig till döds. Bli ett med min ensamhet. Bli ett med Alltet. Jag kommer inte undan vemodet och melankolin. Men det hör hösten till. Liksom vårskriet tillhör våren och grönskandet. Jag kommer inte att falla tung och död ner. Bara sväva sakta ner i vinden. Jag välkomnar en blodsvart höst.