Dvärgar, Debaser och druider

Börjar denna tisdag med Isis "In the absence of truth" från 2006. Vackert, stämningsfullt manglande. Lyssnade på Paradise Losts nya video "Faith divides us - Death unites us" på deras MySpace; stark låt men enerverande video med ett förtvivlat anlete i närbild i fem minuter.... Skivsläppet 28 september ser jag fram emot!

Dio kommer till Skandinavien i vinter igen! Nice, kan man hoppas på lite dvärgkalas på KB i Malmö? Han/de lirar på Debaser Medis i Stockholm, men Debaser i Malmö är lite väl litet för dvärgar som Ronnie och jag.... Mer lagom för jättarna i Neurosis!

Somnade sent eftersom jag lyssnade på Anne Ross Druidens död som talbok till sent på småtimmarna. Mycket spännande och intressant bok: ett brittiskt och ett danskt keltiskt mosslik, brutalt avlivat genom garottering och flera andra metoder, utses för en vetenskaplig "mordutredning" av arkeologer. Vi får följa denna "resa" och hypoteserna och teorierna som uppstår hos dessa om vilka liken var: druider. Och vilken status dessa hade. Och varför just dessa dog så brutalt och just då. Forskarna kommer fram till att druiderna nog inte bara hade religiös makt utan även politisk och ekonomisk, vilket skulle vara anledningen till att romarna så brutalt förföljde dem (mosslikens död var förstås rituell och kultisk/religiös och deras eget verk). En bortglömd hjältinna som feministerna borde ta till sig är Boudicca, den brittiska drottningen som ledde en motståndsrörelse mot de ockuperande romarna och slaktade dem brutalt, inte minst de romerska matronerna i Londonium. Vi får insyn i keltiska seder och bruk och det är häpnande och skithäftigt att gamla ritualer och festligheter lever kvar i de folkliga traditionerna på brittiska öarna ännu i vår tid utan att vara "rekonstruerade" i modern tid (något druiderna i boken självfallet blir). Även annan folklore som legender och berättelser är minnen från en svunnen keltisk tid (jag rekommenderar Anne Ross Keltiska sagor och myter. Från druiderna till kung Arthur.)

Självfallet är slutsatserna i boken spekulationer. Liksom all vetenskap. Folk inbillar sig gärna att vetenskap är "exakt", att det handlar om att "veta" eftersom det låter så på namnet. Men det handlar om kvalificerade gissningar. Och inte sällan direkta fantasier och önsketänkande. Så är det nog lite i Druidens död. Trots att det är de bästa tänkbara forskarna i ämnet. Och det är väl inget fel på det? Det är genom den eggande fantasin som forskare blitt sugna på att utforska världen. Och de vetenskapliga framstegen har kunnat göras.