Utanförskap

Kollar på Kunskapskanalen efter badet ikväll. Tre program på raken som jag tycker tangerar ordet "utanförskap".

Först ett om danska arbetare i Nazityskland. Inte sällan arbetslösa som fick anvisade jobb i Tyskland. De "kunde" tacka nej "utan att förlora ersättningen". Men de kunde då få den i natura (en verkligt förnedrande form) eller förlora rösträtten (!). Självfallet blev de inte sedda med blida ögon hemma i Danmark efter kriget. Än idag finns det många människor som inte kunnat anpassa sig tillbaka till samhället efter kriget och håller sig undandragna. Fin social/arbetsmarknadspolitik förresten. Nåt för Alliansen att ta efter?

Sen kom ett program om al-Quaida och deras läge idag. De verkar mest genom Internet, och "experter" i programmet menade att övervakningen är så pass bra att försök till nya terrordåd (islamistiska såklart, inte västerländska i fattiga länder) kan förhindras till 98%. Övervakningssamhället efter 9/11 problematiserades inte alls. Självmordsbombarna i exempelvis Madrid var födda i väst men levde i ett utanförskap. Programmet tog knappt upp skälen till al-Quaidas rekryteringar: Västs dominans och terrorpolitik mot resten av mänskligheten och muslimska invandrares utanförskap i Väst. Att ett klipp med ett tal av Hizbollahs ledare Hassan Nasrullah kunde/borde tolkas som al-Quaida var riktigt usel dokumentation alt. ful manipulation.

Nu är det ett program om barn och lek. Det är trist att höra dagispedagoger men skitkul att höra dagisungar. En trist grej är tanternas intolerans mot "självständiga" barn. Varför i h-e kan inte de ungar som vill leka för sig själva få göra det? Och repliker som: Pedagog: - Behandlar man en kompis så? Barn: - Han är inte min kompis! Barn är individer och söker sig till de de vill. Eller väljer att vara själva. På precis samma sätt som vuxna. Att upptäcka ofrivilligt utanförskap är självfallet livsviktigt, men påtvingat "kamratskap" tror jag inte på som ett självklart paradigm. Men fan alltså vad jag älskar ungar! "Det är lätt att vara dum och det är svårt att vara snäll" / Ahmed, 6 år