Jag känner att jag är för mycket känslomänniska för min egen hälsa. Jag känner för mycket stark kärlek. Jag känner för mycket vrede. För glad glädje. Jag vill för mycket på en gång. Jag är kanske inte farlig för andra. Men är rädd att slå K.O. på mig själv. Av för starka känslointryck. Borde söka ro och harmoni. Jag känner mig som ett uppspelt barn som börjar skrika och gråta innan sömnen kommer som en befriare.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar