Jag missade partiledardebatten igår. Jag städade djurstallarna på jobbet. Grisen grymtade och tupparna gol så det skar i öronen. Gick jag miste om något eller lät det ungefär likadant? Jimmie Åkesson och major Björklund? Statsministern brukar mest snarka nu för tiden. Siktar in mig på popcorn och debatten på SVT Play ikväll istället. Popcornvänster. Grymt! Kuckeliku!
Nåja. Vad är väl en debatt i riksdagen? Jag träffade ju HENNE under rengöringen! Min nya fästmö! Den grannaste mjölkerskan i hela Torup! I hela världen! Hon föll för mig! Jag fångade upp henne i mina starka armar! Och föll för henne! Hennes lugg som föll ur sjalen och dolde halva ansiktet!
Har svårt att tänka mig att hon mjölkade 25 kossor klockan 3.30 på morgonen och upprepade samma procedur två gånger till samma dag. Samma procedur varje år. Samma procedur varje dag. Ingen semester där. Däremellan skötte hon såklart hemmet och barnen, kröp på betesfältet etc. etc.
Dockorna på museet är otäckt realistiska. Samma proportioner och samma tyngd som riktiga människor. Avsaknaden av anletsdrag stärker enbart det hela. Skrämmer såväl oförberedda vuxna som barn. Barn har rentav smugit fram och undrat om jag själv varit en docka då jag suttit koncentrerad över böckerna i arbetarbiblioteksmuseet.
Men mjölkbruttan alltså...! Det kändes på riktigt som att jag höll om en riktig tjej. Hjärtat bultade och jag rodnade av lycka. Eller var det av den absurda pikanta tanken? Vi människors omskaldade kärlekssinne är otroligt primitivt betingat. Jag minns en kompis som när vi gjorde kasperdockor blev helt kärlekskrank när han satte en långhårig peruk på en flörtkula. Är det rentav därför det heter FLÖRTKULA?!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar