tisdag 10 januari 2012
Fade to snow
Första snön kom idag. Bara på den lilla stunden jag var inne hos tandläkaren. Jag blev gla´ och tänkte att det var ju roligt, hurra! Men det försvann lika snabbt. Smälte till blask och vattenpölar.
Jag känner mig själv lite som snövädret. Jag vet inte alls vad jag är. Vad jag vill. Hur jag känner mig. Jävlaranamma gå ut och möta 2012? Gömma mig för omvärlden under täcket? Hoppas på vackra drömmar mellan mardrömmarna?
Sleep my friend and you will see
that dream is my reality
Metallica spelar för mig på TV. Den förtrollade spelningen från Ullevi i somras. Har nyss tagit ett varmt bad. Sitter naken. Ska snart i säng. Perfekt musik för min sinnesstämning. Eller mina sinnesstämningar. Mellan sprudlande glädje och energi och sorgsamhet och missmod. Musiken makt att trösta är outgrundlig. Nu Fade to black.
Life, it seems, will fade away
Drifting further every day
Getting lost within myself
Nothing matters, no one else
Myste till det lite med Björn Afzelius och levande ljus till maten. Helt gudomliga tjocka kotletter med ost och skinka i mitten. Oliver med chili och vitlök till. Jag var ju tvungen att inviga min nya rotfyllning med ett par rejäla köttbitar (rotmos gick fetbort, höhö). Lyxigt? Tja, om inga röda fanor kan mätta min mage kan de röda prislapparna göra det. Hasta la Domus siempre!
Jag är nog egentligen på jävlaranamma-humör. Har ju inget val. Nu är julhelgerna över. På gott och ont. Kör nog på gott. Helgen har varit härligt intensiv. Kongress att försöka följa, havsutflykt och härligt mys med härliga vänner. Återkommer till detta. Snart sova. Snart upp och jobba. Snart ny vecka med nya utmaningar och upptåg. Jävlarfuckinganamma! Exit light! Enter bed!
No one but me can save myself, but it's too late
Now I can't think, think why I should even try
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar