Kamrat 25%

"Vad det är hårt, vad det är svårt i denna värld. För överallt hänger ett kallt och blottat bödelssvärd. Vad det är hårt, vad det är svårt i detta liv. Du har en vän, hans leenden, kan gömma en kniv."

(Lyssnar på Theodorakis och tänker på ett visst politiskt parti)

Vad det är skönt att förra valrörelsen är över. Att slippa binda upp sig till tävlan om att sänka arbetsgivaravgiften mest. Att sänka skatterna mest.

Att stötta ett parti som det sista tredjedels seklet följt arbetsköparnas direktiv. Jag glömmer aldrig början av 90-talet. Så SAF-chefen ringde direkt till Carlsson och Feldt (som senare baxade sig till näringslivets välbetalda gräddhylla) och fick igenom "krispaketen". "Skattereformen" och "Den Ljuva Natten" då Carlsson (SAP) och Westerberg (FP) hånglade upp varandra. Statsskatten upplöstes. Den enda progressiva vi hade med skatt efter bärkraft. Det skulle få "dynamiska effekter" men sket sig. Men finansierades av Dig och Mig. Hyrorna och kollektivtrafiken skulle finansiera lättingarnas skattelättnader. Min första hyra var på 1.160. Min andra på 1.460. Bussen blev 25% dyrare. Hur blev det med "de dynamiska effekterna"? Haha!

Detta är "historia". Jag skulle kunna gå längre tillbaka historiskt. När Ni inför SAPO och IB registrerade mina partikamrater. När sossarna var Statens egen lilla Stat i Staten....

Det är synd att det går åt helvete för Er. Inte för höger-hyenerna i toppen. Alla asgamar. Utan för alla gräsrötter. Arbetarrörelsens ärliga arvtagare.

Jag siktar sedermera in mig på mitt eget parti. Och icke partipolitiska rörelser. Men lovar att ge er en stödröst om Ni riskerar att hamna under 4%. Det kallar jag Solidaritet. Jag känner mig som en riktig skitstövel som "sviker" i nöden. Men som man sår får man skörda. Jag är trött på att vänta. Och vet var min lojalitet ligger. Det krävs en rejäl vänstergir från SAP:s sida. Jag är uppvuxen i det som kallas "barnfattigdom". Som Juholt svor att utrota. Ett löfte som hans "partikamrater" utrotade....