fredag 27 maj 2011
ARBEIT MACHT FREI - Om Fas 3 i Sverige anno 2011
Titta på översta bilden. Noga. Taggtråd. Texten ARBEIT MACHT FREI. Detta är inget skämt. Detta är verkligheten. Arbetsplatsen för en Fas 3:are i Sverige anno 2011.
Så jag klagar verkligen inte! Lycklig att jag hann fixa denna praktiken innan jag blev tillfångatagen och såld som "fasare"! Utställningens texter är skrämmande, men föga förvånande. Statarsystemet avskaffades 1945. Men de skånska godsägarna behöll det en liten stund till. I form av polska koncentrationslägerfångar. Dessa kom hit från lägren och möttes av beväpnade iskalla män. Desinficerades och avlusades med vattenslang. Visste inte om de kommit till ett nytt läger.... Den politiska högern betonade vikten av att invandrare och flyktingar genast sattes i arbete. För att öka "nationalekonomin". Mönstren går igen.... Tidningen Lantarbetaren skriver 1944 om hur minst 4 miljoner judar mördats genom arkebusering, gasning o.s.v.. Att "vi inget visste förrän efter kriget" framställs som den bullshit den är....!
Rummet alldeles intill är raka kontrasten. Som att komma in i en Professor Balthazar-tripp! Lucy in the Sky with Diamonds! Den snart invigda barnutställningen Kom & lek!! Där även vuxenkonferenser hålls. Redan imorgon. Om stolarna räcker till. Kom & lek: Hela havet stormar!
50-talslägenheten. För skånska lantarbetare. Visst osar det 50´s?! Ingen Cadillac. Men Singer-symaskin. Ingen jukebox. Men transistorradio. Ingen Elvis eller Marylin Monroe. Men Per Albin. I helgen är det 50-talsfest i det 50-talsinspirerade gatuköket Daisy´s här ute på Gamlegården. Där besökaren möts direkt av en plast-Presley i naturlig storlek.
Jag blev lite sen idag eftersom jag var tvungen att köpa ett resekort. Jag hann precis till första fikat. Som dagen till ära (inhyrda konferenser igår) bl.a. bestod av två sorters fläskfilé. Ska man leva på "stat" klagar jag knappast på maten!
Men det absolut roligaste idag var att få träffa en dam som jag ägnat månader åt att transkribera intervjuer med. Statardotter. Hon visste såklart inte vem jag var. Men jag kände henne väldigt nära. Utan att ha träffat henne. Sånt känns förbannat häftigt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar