Hur skriver man blogg?

Jag ska erkänna att jag inte fattar det helt fullt. Vem skriver man för? Det är ju inte som ens barndoms systrars hästdagböcker med ett litet hänglås av plast. Som "råkade" vara öppna när flickebarnet "skrek på hjälp" och hatade morsan för att hon läst den riktade signalen och skriftliga budskapet som "snokade" till sig av sitt "tjuvläsande", vilket föranledde mordhot från skriftställaren åt det ena eller andra hållet...

Skriver man dagbok för sin egen skull, en slags terapi, gör man det på små blad och lappar som man offrar åt sina skyddsänglar genom lågornas aska i kökets vask, eller genom sönderklippta ark i vattenklosettens böljor.

Jag skriver för att jag vill vill ge utlopp för mina tankar. Jag vill skriva av mig, men vill även att andra ska läsa. Vissa tankar kommer jag aldrig att låta någon alls se. Vissa tankar får mina näraste (Finns det ordet då? Tänker inte på "närmaste" som är en helt annan och mer trivial sak) se. Jag vill få andra att reflektera över det jag skriver. Svara mig med en eller många kommentarer. Fråga vad fan jag vill ha sagt. Det är dialoger jag vill få igång när jag ifrågasätter Människosonen och Kärleken och vänder upp och ner på förutfattade meningar om Nietzsche och de Beauvoir. Jag skriver subjektivt, såsom en dagbok. Och förutsätter ofta förförståelse till mina hänvisningar och anspelningar. Då vill jag att ni frågar! Skriv i mina kommentarer!

Är jag jävligt jobbig att läsa? Jag skulle tyckt det...